Fru talman! Patrik Björck har sammanfattningsvis frågat sjukvårdsministern hur regeringen tänker utforma förslaget om rätten för äldre att välja personal utifrån biologiskt kön samt om sjukvårdsministern har för avsikt att föreslå att arbetsgivare ska registrera personalens könstillhörighet. Patrik Björck har vidare frågat om förslaget i så fall kommer att innebära att personal behandlas olika beroende på om biologiskt och juridiskt kön överensstämmer eller inte samt om det kommer att klargöras hur vårdtagare ska informeras om personalens könstillhörighet. Patrik Björck har slutligen frågat om sjukvårdsministern har tagit initiativ till en analys av hur den nya lagen om könstillhörighet påverkar möjligheten att utforma dessa regler, och vilket resultat en sådan analys i så fall har gett.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Under den senaste tiden, fru talman, har det tyvärr förekommit flera fall av övergrepp begångna mot äldre personer som får insatser inom äldreomsorgen. Det är en oacceptabel utveckling. Att äldre personer ska känna sig trygga är en prioriterad fråga för regeringen. Det gäller oavsett var man bor och oavsett vilka former av stöd man tar del av för att få hjälp i sin vardag. Regeringen har under mandatperioden vidtagit flera åtgärder för att stärka tryggheten för äldre personer.

Från den 1 mars 2026 har kommunerna ett tydligt lagstöd att begära utdrag ur både belastningsregistret och misstankeregistret inför anställning i äldreomsorgen. Det är ett viktigt steg för att stärka tryggheten för äldre och höja kraven på den som vill arbeta i äldreomsorgen.

I september 2025 tillsatte regeringen också en utredning med uppdraget att analysera behovet av och förutsättningarna för att göra bakgrundskontroller i såväl offentlig som privat verksamhet (dir. 2025:83). Syftet är bland annat att ge verksamheter ändamålsenliga verktyg inför och under anställning för att kunna förebygga de risker som förekomsten av personer med brottsliga eller andra skadliga intentioner innebär på arbetsplatser.

Under det senaste året har regeringen också beslutat om flera uppdrag som syftar till att förebygga brottslighet och stärka tryggheten. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att bland annat kartlägga förekomsten av kontroller av uppgifter ur misstankeregistret och belastningsregistret avseende personer inom äldreomsorgen (S2025/02119). Socialstyrelsen ska också utveckla stöd till socialtjänsten särskilt vad avser förutsättningar för socialtjänsten att utan hinder av sekretess lämna uppgifter som angår misstanke om brott till brottsbekämpande myndigheter. 

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har fått i uppdrag att stärka tillsynen inom äldreomsorgen. Tillsynen ska bland annat granska hur socialnämnder och verksamheter förebygger, upptäcker och åtgärdar risker och missförhållanden och om de åtgärder som vidtas avhjälper bristerna (S2026/00115). Regeringen har också gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att kartlägga vilka typer av brott som begås mot äldre inom äldreomsorgen (S2026/00116). Brå ska bland annat belysa könsskillnader i utsattheten.

Angående frågan om rätten för äldre personer att välja kön på personal inom äldreomsorgen som utför den allra mest intima vårdhygienen avser regeringen att återkomma i närtid med besked.