Fru talman! Jag tackar Erik Ezelius för interpellationen.
Jag ska försöka dela upp svaret i två delar. Den ena gäller det arbete som FMV har i den bredare materielförsörjningsprocessen, där man använder sig av ett antal väldigt etablerade leverantörer och ofta gör avrop. Den andra gäller arbete som mer specifikt är kopplat till försvarsinnovation. Båda dessa saker tangerar den koppling till försvarsindustristrategin och försvarsinnovationsstrategin som Erik Ezelius var inne på.
Låt oss börja med hur det ser ut i dag. FMV bedriver redan i dag verksamhet på flera platser runt om i landet. Man finns i Arboga, Enköping, Halmstad, Karlsborg, Karlskrona, Linköping, Lund, Skövde, Vidsel, Härnösand och Östersund. Förutom Arboga är det ställen som antingen är garnisonsorter eller har detachement från Försvarsmakten. FMV finns alltså runt om i landet, vilket i grunden är bra.
FMV är en organisation som växer. Det måste den göra, för den får ett mycket större ansvar. Vi har ju tredubblat materielbeställningarna på några år – bara i fjol gav vi ett beställningsbemyndigande på 254 miljarder. Det är väldigt mycket pengar. FMV behöver ha resurser och förmåga att hänga med när saker och ting går väldigt snabbt.
FMV lyckas rätt väl med rekryteringen, vilket jag är glad över. I fjol var det ungefär 2 850 personer som arbetade på FMV. Man har växt mycket och är Sveriges femte populäraste arbetsgivare på den statliga sidan. Det går alltså bra med tillväxten.
Det gäller naturligtvis även att få ut resurserna, och det är viktigt att jobba förbandsnära.
Låt oss se på detta kopplat till vad som sägs i försvarsindustristrategin. Erik Ezelius var inne på någonting väldigt viktigt: När äger försvarsinnovation rum? Den äger rum när man har ett nära samarbete mellan leverantören, FMV och Försvarsmakten. Det gäller alltså att ha ett nära samarbete mellan operatören och leverantören. Då behöver man ha med FMV, och gärna även FOI.
Den decentraliserade innovationsprocessen är väldigt viktig. Jag brukar säga att man ska lämna de vita labbrockarna och jobba förbandsnära. Inte minst ukrainarna jobbar ständigt på det sättet, med medel och motmedel. Där har FMV ett jätteviktigt arbete. Man sitter med i det försvarsinnovationsråd som jag själv leder tillsammans med Försvarsmakten.
Den andra sidan av detta är den utveckling som sker inom Försvarsmakten med de nya experimentkontoren, som Erik Ezelius kanske också är bekant med. Till exempel har marinens experimentkontor öppnat i Karlskrona, och flygvapnet i Linköping har också ett experimentkontor. Försvarsmakten identifierar det militära problemet medan FMV är det sammanbindande kittet mellan leverantörerna och operatörerna, vilket också är mycket viktigt.
Det här är en decentraliserad del, men kopplat till detta arbetar Försvarsmakten också med att införa en försvarsinnovationsenhet centralt för att hålla ihop arbetet, vilket givetvis är viktigt för effekten.
Det har skett en stor volymökning av FMV:s verksamhet i och med att försvarsanslagen har tredubblats på sju år. Inte minst har detta träffat materielbeställningarna. FMV växer, och man är mer befintlig ute i landet.
Riksdagens kammare beslutar var organisationsenheterna, det vill säga regementena, ska ligga. Men det är inte politikens ansvar att besluta exakt var FMV ska ligga, utan det får myndigheten beroende på verksamhetsnytta avgöra. Jag kan dock konstatera att man finns på flera platser runt om i Sverige som också är förbandsorter.