Fru talman! Erik Ezelius säger att Försvarsmakten får de värnpliktiga den får. Låt oss vara eniga om – och det tror jag att vi i grunden är – att de värnpliktiga faktiskt är väldigt duktiga. De tar sig igenom grundutbildningen med väldigt fina resultat.
Jag tror att Erik Ezelius har gjort grundutbildningen i värnplikten, och det har jag själv gjort. Då hade vi dock volymer på upp till 40 000 värnpliktiga, och jag vågar säga att dagens värnpliktiga är bland de bästa vi någonsin har haft. Varje år är det också fler som vill göra värnplikten som får göra värnplikten – jag brukar påminna om att det är en skyldighet men inte en rättighet att göra värnplikten – så vi har onekligen duktiga och kvalificerade värnpliktiga som tar sig igenom grundutbildningen.
Vi kommer dock att bygga ut värnplikten. Precis som Erik Ezelius själv har varit inne på har vi fördubblat värnplikten på några år, och Försvarsmaktens bedömning är att vi kommer att nå 10 000 värnpliktiga tidigare än 2030 – vi pratar 2027 eller 2028 – och att vi sedan kommer att gå upp till åtminstone 12 000. Plikten kommer alltså att bli mer allomfattande, och då finns det några saker som jag tycker att vi ska hålla extra koll på och som regeringen också arbetar med.
Förra året såg vi i självskattningen att ungefär två tredjedelar av tjejerna bedömde att de inte hade tillräckligt bra fysisk eller psykisk hälsa för att kunna genomgå grundutbildningen. Det där har vi tagit tag i, för nu utgör tjejer ungefär 17 procent av dem som gör värnplikten, och vi vill ha in fler kvinnor. Det vore också bra för Försvarsmakten – det skulle göra den till en bättre organisation – och vi skulle då ha fler att välja på när vi rekryterar. Därför har Plikt- och prövningsverket tillsammans med Försvarsmakten och Pliktrådet arbetat med att upplysa om vad som förväntas av en värnpliktig.
Det vi ser är att tjejer faller bort på framför allt muskelstyrka; ungefär en fjärdedel av tjejerna faller bort där. Jag vet att Försvarsmakten därför har sett över befattningskraven. Är det verkligen rätt med den typen av muskelkrav för en befattning som inte nödvändigtvis är en jägartjänst? Det handlar om att få rätt person på rätt plats, att vi ska ha fler att välja på och att vi ska få in fler kvinnor. Jag tycker helt enkelt att det är viktigt för uppbyggnaden av totalförsvaret. Det är alltså en sådan åtgärd som Försvarsmakten arbetar med.
Som Erik Ezelius har sagt är folkhälsoperspektivet en bredare frågeställning som omfattar mer än bara Försvarsmakten eller mitt ansvar som försvarsminister. Vi har bland annat en återkommande dialog med Plikt- och prövningsverket om hur det ser ut i de kommande kullarna. Hur ser det ut när 110 000 fyller i värnpliktsenkäten? Det ger oss ett jätteviktigt underlag åtminstone på självskattningsområdet.
Sedan har regeringen också vidtagit bredare åtgärder på folkhälsoområdet, vilket Erik Ezelius eventuellt känner till. Det handlar om riktade aktiviteter kopplat till Folkhälsomyndigheten, som har fått i uppdrag att genomföra en nationell kraftsamling för ökad rörelse under 2026. Det görs för att främja olika fokusgruppers, bland annat ungdomars, rörelse och öka aktiviteten.
Den andra dimensionen i detta är den psykiska ohälsan, som också är ett växande problem. Därför har Försvarsmakten och 24 andra myndigheter fått i uppdrag att arbeta med både psykisk ohälsa och suicidprevention, och det är också ytterst ett arbetsgivaransvar som Försvarsmakten har. Man stärker alltså förmågan när det kommer till både fysiska aktiviteter och psykisk ohälsa.
Avslutningsvis, fru talman: Från regeringens sida har vi också riktat medel till idrottsverksamheten i Sverige för att främja idrottsaktivitet, framför allt med fokus på fysisk rörlighet.