Fru talman! Det finns flera saker som ledamoten och jag är helt överens om, till exempel att barn och unga som befinner sig i samhällsvård ska ha rätt att få en god vård av hög kvalitet.

30 års tid, säger ledamoten. Under flera av de åren har ledamotens parti lett landet, och man har ändå inte gjort några som helst åtgärder. Det är under den här regeringen som mandatet har kommit på plats, som verktygen har kommit på plats och som resurserna har kommit på plats.

Det allra mest anmärkningsvärda gäller lagstiftning som en myndighet hemställde till regeringen om för att kunna mota ut oseriösa och kriminella aktörer. Den lade man i en byrålåda i stället för att se till att myndigheten fick de verktyg som den behövde.

För den här regeringen är barnens bästa i centrum. Men vi ser också att vi behöver göra en lång rad olika åtgärder, vilket vi har gjort och fortsätter att göra. Informationsutbytet är helt avgörande. Sedan tror jag att ledamoten förstår att all information under utredningsskeden inte går att lämna ut. Det är ju själva vitsen när man gör utredningar, för att kunna säkerställa om det finns kriminalitet eller inte, att man inte lämnar ut den informationen så att också de kriminella kan ta del av den.

De här ska ut. De ska rensas ut ur det svenska systemet, oavsett vilken del av välfärdssektorn vi pratar om. Men det är särskilt brådskande och angeläget när det gäller verksamheter som just omfattar barn och unga.

Därför har vi under den här perioden arbetat intensivt för att få alla delar på plats, och vi kommer inte att ge oss förrän det inte längre finns några välfärdskriminella i någon del av välfärdssektorn.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.