Fru talman! Vi debatterar nu privatkopieringsersättning. Det handlar om hur vi säkerställer rättvisa villkor för våra kulturskapare och samtidigt värnar konsumenter och företag i en snabbt föränderlig digital ekonomi.

Jag inleder med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Regeringen föreslår nu ett moderniserat och mer teknikneutralt system för privatkopieringsersättning. Syftet är att säkerställa rimlig kompensation till dem som skapar musik, film, litteratur och andra verk samtidigt som reglerna blir mer förutsägbara för företag och mer rimliga för konsumenter. Den nuvarande ordningen infördes i en helt annan tid, före smarta telefoner, streamningstjänster och AI. Sedan dess har både tekniken och människors beteenden förändrats.

Fru talman! Jag vill lyfta fram tre viktiga argument. Det första argumentet är att upphovspersoner, alltså de som skapar ett verk, ska ha rätt till rimlig ersättning när deras verk används. Det är en grundläggande princip i fråga om respekt för arbete, kreativitet och äganderätt.

Privatkopiering innebär att vi som konsumenter får möjlighet att kopiera skyddat material för privat bruk. Men kompensation ska också säkerställas till dem som skapar värdet.

Samtidigt kan vi inte ha ett system som blir orimligt betungande för konsumenter eller hämmar teknisk utveckling och konkurrens. Därför är det positivt att förslaget innehåller tydliga taknivåer och en mer förutsägbar modell. Det handlar om balans mellan kulturskapare, konsumenter och näringsliv.

Det andra argumentet handlar om modernisering. Det nuvarande systemet infördes 1999 och sågs senast över 2005. Sedan dess har teknikutvecklingen förändrat hela vårt sätt att konsumera kultur. Vi anpassar nu regelverket till dagens verklighet genom ett modernt och teknikneutralt system.

Tidigare har ersättningen varit knuten till vissa typer av produkter, men i dag använder vi samma enheter – mobiltelefoner, datorer och surfplattor – till i princip allt. Därför är det rimligt att regelverket anpassas till verkligheten. Regelverket blir enklare och mer förutsägbart, vilket gagnar både företag och användare.

Det tredje argumentet handlar om Sveriges konkurrenskraft och kulturella styrka. Sverige är ett land som lever av innovation, idéer och kreativitet. Våra kulturella och kreativa näringar är inte någon liten särfråga vid sidan av ekonomin. De är en del av ekonomin. De bidrar till jobb, export och internationell attraktionskraft.

När regeringen stärker skyddet för immateriella rättigheter skickas också en signal om att Sverige ska vara ett land där det lönar sig att skapa, investera i och utveckla nya idéer. Det gäller inte minst i en tid då digitalisering och AI förändrar förutsättningarna för upphovsrätten i grunden.

Fru talman! Privatkopieringsersättningen är inte någon marginell fråga. Den är en viktig inkomstkälla för våra kulturella och kreativa branscher. Det handlar om musiker, författare och filmskapare, alltså människor som bidrar till vårt samhälle både ekonomiskt och kulturellt. I en tid när digitaliseringen förändrar affärsmodeller och intäktsströmmar behöver vi värna dessa ersättningssystem men också modernisera dem.

Fru talman! Sammanfattningsvis handlar detta om att stärka rättighetshavares rätt till ersättning, modernisera systemet i takt med teknisk utveckling, skydda konsumenter genom tydliga tak och skapa bättre förutsägbarhet för företag.

Fru talman! Jag yrkar åter bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.