Fru talman! Sverige hör till världens mest innovativa länder. Vi ligger i den absoluta toppen i globala innovationsindex och är det mest innovativa landet i EU, enligt European Innovation Scoreboard 2025.

Detta är inte en slump, utan det är resultatet av ett samhälle som bygger på kunskap, företagande och respekt för den som skapar värde. Det ställer dock krav på politiken – i en ekonomi där alltmer värde skapas genom idéer, kreativitet och digital utveckling måste lagstiftningen vara rättssäker och begriplig och följa med.

Det är i ljuset av detta vi ska se dagens betänkande om privatkopieringsersättning. Det handlar i grunden om en enkel princip: De som skapar kultur ska få rimlig ersättning när deras verk används. Men det handlar också om något större, nämligen om hur vi anpassar regelverk till en digital verklighet som har förändrats i grunden.

Privatkopieringsersättningen är, som vi redan hört, ett system som växte fram i en annan tid. Då kopierades musik och film på kassettband eller cd-skivor – alltså på fysiska lagringsmedier. I dag ser verkligheten helt annorlunda ut. Vi lever i en digital ekonomi där kultur konsumeras via streamning, där innehåll distribueras globalt på sekunder och där lagring sker i molntjänster och på digitala plattformar.

När verkligheten förändras måste lagstiftningen hänga med – annars riskerar vi att få system som blir svåra att förstå, svåra att tillämpa och svåra att upprätthålla.

Fru talman! För Moderaterna är tre saker avgörande.

Den första är modernisering av lagstiftningen. Regler ska spegla den verklighet människor faktiskt lever i, inte den verklighet vi en gång lämnade bakom oss.

Den andra är rättssäkerhet och förutsägbarhet. Företag i Sverige ska veta vilka regler som gäller; det är grunden för investeringar och tillväxt.

Den tredje är balans. Vi ska inte ställa teknik mot kultur. Vi ska skapa system där båda kan växa, sida vid sida.

Det här är inte en isolerad fråga. Det handlar om Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Vi är ett kunskapsland, och vår styrka ligger i forskning, innovation, teknik och kulturellt skapande. Därför är immaterialrätten en bärande del av den svenska ekonomin.

Den här regeringen har under mandatperioden tagit ett samlat grepp om immaterialrätten. I budgetpropositionen för 2026 förstärktes resurserna till Patent- och registreringsverket och Vinnova. Syftet är tydligt: att stärka kunskapen om immateriella tillgångar och förbättra möjligheterna att kommersialisera innovationer.

Det handlar dock inte bara om resurser. Patent- och registreringsverket och Vinnova har fått ett långsiktigt uppdrag fram till 2029. Det omfattar hela kedjan, från forskning till innovation och företagande. Det handlar om kunskap, om rådgivning, om bättre användning av patentinformation och om att fler idéer ska kunna bidra till jobb och tillväxt i Sverige.

Även andra delar av samhället omfattas. Vetenskapsrådet och Konstnärsnämnden har fått i uppdrag att stärka kunskapen om immateriella rättigheter inom sina områden. Regeringen har nyligen också tagit fram en samlad nationell inriktning för immaterialrättspolitiken. Det ger bättre samordning och en tydligare riktning.

Fru talman! Samtidigt agerar regeringen där problem finns. Ett exempel är arbetet när det gäller illegal ip-tv. Det har nu kommit en utredning som har gått ut på remiss. Vi ser att denna brottslighet slår direkt mot svensk kultur och mot medieföretag, urholkar intäkter för dem som skapar innehåll och försvagar hela ekosystemet för svensk film, musik och digital produktion.

Det handlar i grunden om en sak: respekt för skapande arbete. Utan skydd för immateriella rättigheter försvagas incitamenten att investera i kultur och innovation, och utan investeringar blir det ingen utveckling.

Den här kunskapen är mycket viktig. Det är glädjande att sitta i insynsrådet för Patent- och registreringsverket när man märker att det sker någonting där ute. Immaterialrätt kommer rätt högt upp på listan, även om det är långt kvar. En av företagens organisationer skrev till sina medlemmar och andra företagare om vikten av immaterialrätten.

Mot denna bakgrund är slutsatsen tydlig: Denna fråga klättrar uppåt och blir av allt större vikt. Det är också precis så det ska vara. Myndigheter har uppdaterats. Resurser har förstärkts. En nationell inriktning finns på plats, och arbetet är igång.

Fru talman! Det som efterfrågas i reservationerna – nya strukturer och ytterligare utredningar – är i stor utsträckning redan omhändertaget. Vi är på väg. Vi behöver inte fler dokument, utan vi behöver rörlighet framåt. Det handlar om genomförande. Vi stärker Sveriges konkurrenskraft och innovationskraft. Det är så vi säkerställer att den som skapar värde också får del av värdet.

Med detta vill jag avsluta mitt sista anförande i Sveriges riksdag och yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)