Fru talman! Jag står självklart bakom alla Socialdemokraternas reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall enbart till Vänsterpartiets och Socialdemokraternas gemensamma reservation 4.

Det är viktigt att immateriella tillgångar skyddas. I en tid där alltmer av vår ekonomi flyttar över från fysiska produkter och varor till immateriella sådana behöver systemen vara utformade för att främja innovation, utveckling och skapande. Det handlar om rimliga ersättningar för bland annat kulturskapare när deras verk kopieras. Det handlar om att ersättningen behöver bli bredare så att fler rättighetshavare omfattas och får ta del av ersättningen. Det handlar också om att vi har ordning och reda på marknaden och värnar skaparnas rättigheter men samtidigt säkerställer att avgifterna inte blir oskäliga för konsumenterna.

Det är också därför propositionen om privatkopieringsersättning är viktig. Den är ett steg mot att modernisera ett system som under lång tid inte fullt ut hängt med i den tekniska utvecklingen. När människors konsumtion av kultur förändras måste också ersättningssystemen göra det. För Socialdemokraterna är det grundläggande att den som skapar musik, film, litteratur och annan kultur också ska få rimlig ersättning när verken används.

Fru talman! Debatten handlar dock även om immaterialrätten i stort. Vi står inför stora utmaningar – och växande sådana – med tanke på de nya teknikskiften som växer fram, och flera gånger under mandatperioden har vi debatterat just de immateriella tillgångarnas betydelse för Sverige. Därför har Socialdemokraterna vid flera tillfällen efterfrågat en samlad strategi för hur vi bättre kan ta tillvara våra immateriella tillgångar. Det är också en central del i en kommittémotion som Socialdemokraterna väckte tidigare i år.

Vi socialdemokrater menar att Sverige behöver ett mer strategiskt förhållningssätt när det gäller immaterialrätten. I dagens kunskapsekonomi skapas en stor del av vårt välstånd genom idéer, innovationer och kreativitet. Musik, film, design, patent och varumärken är inte bara kulturella tillgångar utan också motorer för jobb, företagande och tillväxt. De immaterialrättsintensiva näringarna står för mer än vart tredje arbetstillfälle och närmare 40 procent av Sveriges bnp. Därför behöver en nationell strategi ha en bred ansats som säkerställer att vi tillvaratar våra kunskapsbaserade tillgångar på bästa sätt.

Kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag samt inom universitet och högskolor. Mindre innovatörer saknar ofta grundläggande kunskap om hur och när innovationer behöver skyddas. Många goda idéer riskerar därför att aldrig nå marknaden eller att exploateras av andra aktörer.

Fru talman! Även den offentliga upphandlingen behöver präglas av högre kompetens i hanteringen av immateriella tillgångar. Mot denna bakgrund vill vi se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum enligt finsk modell. Ett sådant centrum skulle kunna fungera som en kunskapshubb som inte bara stärker kvaliteten i våra forsknings- och innovationsinsatser utan också höjer kompetensen i hela samhället.

Det är också hög tid att vi i Sverige börjar använda patentinformation på ett mer systematiskt och strategiskt sätt för att öka utväxlingen av våra innovationssatsningar. Genom bättre användning av patentinformation kan vi undvika onödig dubbelforskning, påskynda utvecklingen av viktiga innovationer och analysera globala utvecklingstendenser. Detta är särskilt viktigt i många av de näringar där Sverige står starkt strategiskt, inte minst i den gröna omställningen. Genom att använda patentinformation i forskning och beslutsfattande kan vi tydligare identifiera var Sverige har störst möjlighet att konkurrera och bidra med nya klimatsmarta lösningar.

I detta sammanhang, fru talman, skulle jag vilja lyfta fram ett gott exempel från ett av våra nordiska grannländer. Man kan se Norge som en förebild. Där genomförs djupgående patentanalyser som används för att rikta forskningsmedel dit där de gör störst nytta och där innovationspotentialen är som störst.

Utvecklingen inom AI och digitalisering går mycket snabbt, fru talman. Det immaterialrättsliga regelverket riskerar att halka efter. Den nya tekniska verkligheten gör att de befintliga utmaningarna kopplade till immateriella rättigheter blir ännu större. Det gäller inte minst frågor om upphovsrätt, äganderätt till data och hur AI-system använder skyddat material. Om Sverige ska fortsätta att vara en ledande innovationsnation måste regelverken moderniseras och harmoniseras så att de kan hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen.

Små och medelstora företag har dessutom ofta begränsade möjligheter att försvara sina patent till följd av höga domstolskostnader. Därför var det viktigt att genomföra den domstolsreform som vi socialdemokrater drev igenom under den förra mandatperioden för att öka förutsägbarheten och sänka kostnaderna för företagen.

Fru talman! Det är uppenbart att Sverige står inför stora utmaningar såväl på det immaterialrättsliga området som på många andra områden inom näringsutskottets beredningsområde. Vi är ett handelsberoende land och kanske en av världens mest exportorienterade ekonomier. Därför är det avgörande att vårt näringsliv kan stå starkt i den internationella konkurrensen.

För att lyckas med det måste vi skapa bättre förutsättningar för att våra immateriella tillgångar tas tillvara. Vi behöver stärka kunskapen om patent, upphovsrätt och innovation. Vi behöver modernisera systemen så att de fungerar i den digitala ekonomin. Vi behöver även säkerställa att både skapare, innovatörer och företag får rimliga villkor att utvecklas. Det är så vi stärker Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och framtida välstånd.