Herr talman! Sverige står mitt i en historisk elektrifiering. Industrin ställer om, transportsektorn ställer om och hela vårt samhälle behöver mer fossilfri el. Ska vi klara omställningen, stärka vår konkurrenskraft och skapa jobb i hela landet måste vi bygga ut elproduktionen. Vindkraften kommer att spela en viktig roll i den utvecklingen.

Oaktat diskussionen om ny kärnkraft är landbaserad vind det kraftslag som behöver byggas ut mest i samtliga realistiska scenarier om den ökade elförbrukningen. Jag vill gärna skicka en liten passning och en upplysning till Sverigedemokraterna om att vi har fantastiska reglerresurser i Sverige. De kallas vattenkraft. De kallas kraftvärme. Där finns en potential som är mångdubbelt större än de resurser som regeringen nu vill tillskapa med sin nya kärnkraft. Jag vill också upplysa Josef Fransson om att det är skillnad mellan korrelation och kausalitet när det kommer till vindkraft och export.

Men för att utbyggnaden ska lyckas krävs också lokal förankring. Människor som bor nära vindkraftsanläggningar och kommuner som tar ansvar för Sveriges energiförsörjning måste få del av de värden som skapas. Därför välkomnar jag och Centerpartiet den ambition som regeringen nu har när man vill införa en ersättning till närboende. Det är rimligt att människor som påverkas av en etablering också får del av den ekonomiska nyttan.

Samtidigt har vi känslan av att regeringen gör det här för att man känner sig tvungen. Det har tagit mer än tre år från det att utredningen presenterades till att vi nu kommer att fatta beslut. Under tiden har kommuner, oftast ledda av Tidöpartier, avslagit ansökningar om vindkraft – ansökningar som hade kunnat ge mer el, mer effekt och lägre elpriser, speciellt vintertid eftersom det är då det blåser mest, vilket Camilla Brodin glömde att berätta.

Regeringens modell är dessutom onödigt krånglig. Vi i Centerpartiet vill se enklare, mer transparenta och mer långsiktiga system för den lokala nyttan. Om människor ska känna förtroende för regelverket måste det också vara lätt att förstå och lätt att administrera. Vi riskerar annars att skapa byråkrati där vi borde skapa drivkrafter.

Regeringens förslag innebär att ägare av bostadsbyggnader som vill ta del av ersättningen skriftligen ska anmäla sitt anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren varje år. Snacka om att skapa onödig byråkrati, långsamma tillståndsprocesser och ökat regelverk! Det är helt orimligt krångligt.

I stället hade man kunnat betala ut ersättningen automatiskt genom att kolla i fastighetsregistret vem som faktiskt äger fastigheten. Det hade varit mycket enklare, mycket smidigare och mycket snabbare för alla inblandade.

Utredningen föreslog också att reglerna skulle gälla från utredningens överlämnande. När Sverigedemokraterna står och säger att man hade velat se en retroaktivitet och att det var bättre att fler hade fått ta del av det här har de faktiskt själva förhandlat bort den möjligheten i det förslag som nu läggs fram. Det lades fram för mer än tre år sedan, och de människor som berörs hade kunnat få ta del av de här sakerna om bara Sverigedemokraterna hade velat. Men uppenbarligen vill man inte.

Vi hörde också att det borde finnas avfallsfonder för vindkraft. Vindkraften avsätter redan pengar – i förväg, till skillnad från kärnkraften. Det skrivs in i miljötillstånden.

Och forskningen om infraljud, som det talades om här, är mycket tydlig. Det finns ingen forskning som säger att det är ett jättestort problem. Vill man ta det seriöst ska man avfärda den.

Det snackas väldigt mycket skit i den här talarstolen. Det är dessutom saker som Wind Europe har visat sprids i sociala medier som desinformation. Infraljud är ett typexempel på detta. Mikroplaster är ett annat. Och det sprids också av medlemmar av den här församlingen. Det är inte att ta ansvar.

De som däremot tar ansvar är många kommuner. De tar ansvar för Sveriges energiförsörjning. De upplåter mark, hanterar planfrågor och lever med de konsekvenser som stora energianläggningar innebär. Ändå går den största delen av värdena tillbaka till staten, till Stockholm eller någon annanstans. Detta behöver förändras.

Vi vill att de kommuner som bidrar till den nationella elförsörjningen också ska få en stabil, långsiktig ekonomisk nytta tillbaka. Ett naturligt sätt att åstadkomma det här är att låta fastighetsskatten, inte bara från vindkraft utan från samtliga energianläggningar, stanna lokalt i större utsträckning. Det ska inte bara ske genom enskilda budgetbeslut, som den här regeringen vill, utan genom lagstiftning. Det skapar starkare incitament för ny elproduktion. Det bidrar till att fler kommuner ser värdet av energiomställningen.

Vindkraften är ett första steg, men det måste gälla samtliga kraftslag. Jag yrkar bifall till reservation 6 i betänkandet just med anledning av fastighetsskatten.

Vi måste ha respekt för de människor som påverkas av en etablering. Att regeringen inte har fått med frågan om inlösen i propositionen är ett underbetyg. Man har haft tre år på sig att komma fram till att tillsätta utredningen – en utredning som dessutom den första utredningen i sitt betänkande, Värdet av vinden, sa behövde göras. Det har funnits gott om tid.

Detta är ytterligare ett sätt för den här regeringen att försena, fördröja och behålla kulturkrigskonflikten kring vindkraft.

Frågan om inlösen är en av de allra viktigaste. När jag möter människor som kommer att få vindkraft i sin närhet är det detta de frågar mig om. Detta är ett sätt för dem att få veta hur det blir – en garanti för att kunna testa och att inte behöva sälja sin fastighet i förväg, innan man får besked om det blir vindkraft eller inte. Man får möjlighet att se hur det blir i slutändan, och man får en garanti att kunna bo kvar.

Man kan titta på statistiken. Faktum är att de som bor nära vindkraft är mer nöjda med sin livsmiljö än de som inte har vindkraft i sin närhet. Därför behöver regeringen återkomma omgående med förslag när det gäller inlösenrätten.

Slutligen, herr talman! Sverige behöver mer el. Sverige behöver snabbare tillståndsprocesser. Sverige behöver lokalt engagemang och lokala drivkrafter. Det uppnår vi inte genom att ställa stad mot land eller nationella intressen mot lokala intressen. Det uppnår vi genom att se till att människor och kommuner som bidrar till energiförsörjningen får rätt incitament och får ta del av värdet. Det handlar om att man tävlar om vindkraftsparker på samma sätt som man tävlar om industrietableringar. Dit når vi när incitamenten är de rätta och när de som berörs är de som vinner mest. Det är Centerpartiets politik, och det är en politik för ett Sverige som kan mer.