Herr talman! Jag tackar ledamoten Lakso för hans påståenden. Vi hann inte riktigt till frågan.

Det är känt sedan en viss tid tillbaka att vi har olika uppfattning om hur elsystemet fungerar. Min bild är att tillgång och efterfrågan är giltigt i ekonomin, och samma sak är giltig i elsystemet. Tar man bort stabil elproduktion tar man också bort stabila elpriser. Har man volatil produktion får man volatila elpriser.

Det är egentligen inte konstigt. Det som är konstigt är att man pratar om grön baskraft. Frågan är vilken grön baskraft man menar.

Om jag tänker på grönt tänker jag kanske på metangas. Det går kanske att kalla baskraft, men det går nog inte att kalla det grönt i bemärkelsen klimatsmart. Tänker man i stället på vindkraften som grön baskraft tror jag inte att man kan kalla det baskraft eftersom produktionen är tillgänglig mellan 20 och 40 procent av tiden. Det går nog inte att kalla baskraft.

Om man ska kalla någonting grön baskraft kanske man får tänka på uran och kärnkraft. Det är ju baskraft, men det kan inte vara det som ledamoten Lakso åsyftar här.

Jag kan bara konstatera att om man tar bort stabil elproduktion tar man också bort stabila elpriser.

Vi har mycket vindkraft i den svenska energimixen, åtminstone om vi tittar på det som är installerat. Det finns ungefär 17 000 megawatt installerat. Det är stora siffror, men levererar det vad Sverige behöver i januari och februari? Jag är tveksam.

Vi har haft låga priser under föregående år. De var lägst i unionen, vilket är väldigt bra. Men min bild är att människor som bor i södra Sverige inte är helt nöjda med det, när elräkningarna från januari och februari kommer och välter hela hushållsekonomin. Vi behöver någonting annat. Vi behöver en vintersäkrad energipolitik, och då behövs kärnkraft, även om det inte är temat för dagens debatt.