Herr talman! Vi debatterar näringsutskottets betänkande 20 Vindkraft i kommuner.

I en av mina första riksdagsmotioner, från 2011, lyfte jag hur vindkraft påverkar människors livsmiljö. Jag ska passa på att läsa upp lite av vad jag skrev då: ”Vid uppförande av stora industrifastigheter såsom vindkraftverk för det med sig betydande lokala konsekvenser, såsom fördärvade natur- och kulturvärden och estetiska samt landskapsbildsmässiga värden. … Många av dem som har oturen att ha bostadsfastigheter på fel ställe när vindkraftverken byggs kan dessutom drabbas av oljud och solreflexer. Dessa konsekvenser av vindkraftsetableringen betyder alltför ofta att fastighetsägare kring vindkraftverk får se värdet på sina fastigheter falla. Med anledning av denna insikt … föreslår undertecknade en lagstiftning som stipulerar att de som etablerar vindkraftverk ersätter kringboende för det eventuellt sänkta fastighetsvärdet.”

Detta var alltså ett citat från en riksdagsmotion jag skrev för 15 år sedan. Jag menar att det är intressant att lyfta det. Kunskapen om det här har funnits hela tiden, men det är alltför många som valt att se åt annat håll när vanliga familjer fått livet slaget i spillror. Många gånger har dessa familjer till och med högre huslån än vad fastigheten är värd efter en vindkraftsetablering.

Herr talman! Nu ska vi dock besluta om en lag om intäktsdelning för vindkraftsanläggningar. Den innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ska ges rätt till ersättning som motsvarar en andel av vindkraftsbolagets årliga intäkter. Jag yrkar självklart bifall till förslaget, men jag måste samtidigt konstatera att den lidandepeng som ska tilldelas dem som drabbas inte fullt ut ersätter de faktiska förlorade fastighetsvärdena.

Beräkningsmodellen som propositionen stipulerar innebär att en familj får en andel om maximalt 2,5 promille av intäkterna, men ersättningen faller ju längre bort från verket man bor. Enligt exempelberäkningar kan den högsta lidandepengen uppgå till cirka 38 000 kronor i elområde 4 och 19 000 kronor i elområde l. Dessa högstabelopp bygger på att man har minst två vindkraftverk inom fem gånger verkets höjd; annars avtar beloppets nivå. Men, herr talman, även med maximal ersättning är detta en ganska klen tröst.

En studie från KTH visar att en småhusfastighet kan tappa 25 procent i värde vid ett avstånd inom två kilometer. I ett uppmärksammat fall har banken till och med halverat fastighetsvärdet för en familj. Alla som vet vad hus kostar förstår att det snabbt blir miljonbelopp. Så hur lång tid tar det att betala 1 miljon kronor om man får 19 000 kronor per år i ersättning? Jo: 53 år. Lägg därtill räntan på 1 miljon och du har, konservativt beräknat, ytterligare kostnader om 30 000 kronor per år. Det är fortfarande ingen bra affär.

Jag anser att när vi ser hur detta faller ut får vi återkomma till ersättningsnivåerna och justera dem till att fullt ut ersätta människors faktiska förluster.

Herr talman! Det är välkommet att regeringen nu också tillsätter en utredning om inlösen där den som äger en fastighet med en bostad intill en vindkraftsanläggning ska ha rätt att få fastigheten inlöst av den som är verksamhetsutövare för vindkraftsanläggningen. Rätten till inlösen kommer att verka retroaktivt från dagen utredningen tillsätts, vilket i det här fallet är enstaka dagar bort, om det inte redan har skett under dagen. Jag har inte sett något, i alla fall.

Utredningen har inriktningen att bostadsfastigheter ska få rätt till inlösen till ett pris som motsvarar vad fastigheten hade varit värd om vindkraftsparken inte hade uppförts. Det är en reform som definitivt går i rätt riktning, men det är ändå djupt vemodigt för dem som tvingas rycka upp sina levande rötter ur den jord där deras förfäder i generationer har levt, slitit och brukat marken under fötterna.

Herr talman! Det allra bästa vore såklart om vi i Sverige inte uppförde någon vindkraft alls. Jag kan faktiskt inte se ett enda godtagbart skäl till ytterligare vindkraft, särskilt som vi inte kan använda elen i Sverige. I princip all tillförd vindel går på export. På grund av vindkraftens ojämna leveranser, i kombination med bristen på reglerkraft, blir den i praktiken oanvändbar och går i stället till kontinenten, där man kan reglera de ojämna leveranserna med fossilkraft.

Installerar vi ytterligare fem terawattimmar årlig vindkraftsproduktion kommer också exporten att öka med cirka fem terawattimmar. Sambandet är närapå linjärt.

I stället för att tillföra värde för Sverige ger vindkraften upphov till stora kostnader. Jag har redan nämnt hur vindkraften har raserat värdena på bostadsfastigheter. Bara att ett vindkraftsbolag ansöker om att etablera vindkraft gör att värdet sjunker. Men kostnaderna är mycket större än så. Sedan vindkraftsutbyggnaden tog fart har Svenska kraftnäts investeringsramar successivt ökat från under 1 miljard per år till årets 14,6 miljarder och ska upp till hisnande 25 miljarder per år 2029 och framåt. Och med dyra investeringar permanentar vi dyra underhållskostnader. Exakt hur mycket av detta som drivits av vindkraften är inte helt klart, men det handlar utan vidare om tiotals miljarder bara på stamnätet. Det är kostnader som sedan läggs på våra elnätsräkningar. Dålig energipolitik i Sverige kombinerat med dålig energipolitik i grannländer som påverkar oss har drivit på nätutbyggnaden. Och det får vi alla betala för.

Kostnaderna för reglerförmågan har sedan de rödgröna lade ned kärnkraften stuckit iväg. Man måste betala företag för att stänga ned produktion vissa tider eller producenter för att låta bli att producera el. Sedan 2020 har det aggregerat kostat det svenska samhället, det vill säga svenska elnätskunder, 26 miljarder kronor.

Det faktum att vi på grund av vindkraftens tillkortakommande har brist på effekt att tilldela företag har inneburit uteblivna investeringar på i storleksordningen hundratals miljarder kronor. Nu har Tidöpartierna under den här mandatperioden tagit stora kliv mot ny kärnkraft i Sverige, men hela detta arbete riskerar nu att raseras av en rödgrön valvinst. Att till exempel Miljöpartiet skulle acceptera en regering som bygger ny kärnkraft betraktar jag som otänkbart, och att S skulle avstå makten för att få ny kärnkraft på plats framstår som helt uteslutet.

Eftersom de fyra partierna till vänster på allvar tror att vi kan lösa Sveriges problem med energisystemen med mer av samma som förstört energisystemet från början är häpnadsväckande men tyvärr sant. Hela vår ekonomi, hela vår civilisation, bärs upp av tillgången på energi. Förstår man vikten och värdet av ett robust energisystem som kan leverera stabil el till ett lågt systempris, då är det Tidösidan som gäller i valet.

Herr talman! Vi går nu emot ett något mer rättvist Sverige, där människor som drabbas av vindkraften kommer att få åtminstone en viss kompensation med den lidandepeng vi nu ska ge. Men vad händer med alla dem som redan fått sina liv slagna i spillror, kanske med banklån större än vad huset är värt? Ja, de får vackert bita ihop. De beslut vi fattar i och med detta betänkande gäller ju bara nya etableringar, med en viss retroaktivitet, förvisso, som sträcker sig från den 6 november 2025. Men före det då?

Antalet som skulle vilja driva rättsliga processer mot vindkraftsbolagen är stort i dag, men de ekonomiska riskerna att förlora i rätten är alltför stora. Därmed menar jag att vi bör titta på att införa en motsvarighet till Diskrimineringsombudsmannen för personer som drabbats av förlorade fastighetsvärden till följd av vindkraften. Det finns redan lagstiftning på plats i miljöbalken om att man kan få skadestånd för förmögenhetsskada om verksamheten orsakar en störning i omgivningen, till exempel buller, vibrationer, estetisk påverkan, föroreningar eller andra liknande effekter.

Vad sägs som en OV, Ombudsmannen för vindkraftsskador, med uppdraget att hjälpa drabbade privatpersoner att få skadestånd enligt miljöbalkens föreskrifter?