Herr talman! Sverige behöver en stark kunskapsskola som ger elever rätt förutsättningar att nå utbildningens mål och främjar alla elevers utveckling och lärande. Därför genomför vi nu de största förbättringarna inom svensk skola på 30 år. Med dagens betänkande skapar vi bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag. Detta kommer att öka läraryrkets attraktivitet.

Självklart innehåller en lärares undervisningsuppdrag utöver själva undervisningen också planering och uppföljning. Detta kommer nu att regleras. Utvecklingssamtal ska framöver äga rum minst en gång per läsår. Det kommer också ett förtydligande i skollagen om att all personal har skyldighet att uppmärksamma och motverka kränkningar, trakasserier och sexuella trakasserier samt hantera dessa händelser.

Jag ska snart gå lite djupare in i betänkandet, men först vill jag göra en liten rättelse. I gårdagens debatt slängde jag lite oförsiktigt ur mig i ett replikskifte att vi säkert har haft tio betänkanden under våren som har varit en del av reformeringen av svensk skola. Jag tittade till vänster, och det såg ut som att jag hade väldigt fel när jag slängde ur mig den siffran. Jag kollade därför upp det och märkte att jag hade fel – det var nio. Det som vi debatterar i dag är det tionde.

För att ni där hemma som följer debatten ska veta vad vi har gjort i utbildningsutskottet och i kammaren under våren tänkte jag ägna några sekunder åt att räkna upp dessa tio betänkanden. De tio betänkandena är Framtidens yrkeshögskola, Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet, Legitimation och behörighet i den tioåriga grundskolan, Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte, Utökade registerkontroller i skolväsendet, Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, Bättre förutsättningar för yrkesutbildning, Nya läroplaner, Förbättrat stöd i skolan och Tid för undervisningsuppdraget.

Herr talman! Man må tycka olika om de reformer som nu görs, men man kan inte säga något annat än att reformtakten i alla fall på skolområdet är rätt hög. Detta tror jag att vi alla kan vara överens om, oavsett partitillhörighet.

När man som politiker är med och inför lagstiftning bör man alltid fråga sig varför. Svaret från oss moderater i just detta betänkande och denna proposition är att lärare ska ges rätt förutsättningar att utföra sitt uppdrag, att lärare behöver tid att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, att lärare och förskollärare förtjänar en hållbar arbetssituation, att vi vill minska lärarnas administrativa börda och, slutligen, att lärare ska få vara just lärare.

Herr talman! Sedan regleringen av undervisningstiden försvann 1995 har förväntningarna på hur mycket en lärare ska undervisa sakta men säkert ökat. Detta har skett utan att man har tagit bort någonting annat. I dag konkurrerar undervisningen med ständigt ökande administration och dokumentation samt krav på tillgänglighet för vårdnadshavare.

Lärare och förskollärare vittnar om en vardag där stressen är hög och om en känsla av att aldrig riktigt hinna med det som man faktiskt utbildade sig för, nämligen att undervisa. Skolverkets senaste lärarprognos visar att det år 2038 kommer att saknas ungefär 10 600 behöriga lärare. Samtidigt visar rapporter från Sveriges Lärare att ungefär 35 000 personer har genomgått en relativt lång utbildning för att bli lärare, arbetat ett tag och sedan lämnat läraryrket.

Det är därför vi gör allt det som ingår i de tio punkter som jag nyss räknade upp och även reglerar undervisningstiden. Vi vill ge rätt förutsättningar. Vi vill se ett tydligt golv för planeringstiden och ett tydligt tak för undervisningstiden.

Herr talman! I detta betänkande föreslår vi också förändringar i hur information och dokumentation ska hanteras. Dagens krav på fortlöpande information till vårdnadshavare har i praktiken kommit att innebära att lärare förväntas ha ständig beredskap för att svara på frågor och ta emot synpunkter. De ska dessutom dokumentera det. Det är ett flöde som aldrig riktigt tar slut. Detta är verkligen inte någon kritik mot alla engagerade föräldrar – engagemang i barnens skolgång är något fantastiskt.

Systemet som vi utformar måste stärka undervisningen, inte underminera den. Därför föreslår vi att det ska vara personalen på förskolan eller skolan som avgör när och hur information ges till föräldrar. Utvecklingssamtal ska i normalfallet hållas en gång per läsår. Vi känner dock tilltro till lärarna, så om det behövs fler utvecklingssamtal finns det goda möjligheter till detta.

Herr talman! Vi föreslår också ett bättre regelverk för arbetet mot kränkande behandling. Låt mig vara väldigt tydlig: Det ska vara nolltolerans mot kränkande behandling i skolan. Skolan ska vara en trygg plats för våra barn och ungdomar, men dagens regelverk motverkar det syftet. Forskare har pekat på den ganska paradoxala effekten att lärare i vissa fall väljer att bortse från incidenter – inte alls därför att de inte bryr sig utan därför att de vet att det krävs så oerhört mycket dokumentation. När allting anmäls, vilket är fallet i dag, riskerar de riktigt allvarliga händelserna att inte uppmärksammas på grund av mängden anmälningar – ibland om bagateller.

Regeringen vill flytta fokus från att anmäla och dokumentera till att uppmärksamma, motverka och hantera. Personalen ska få en stärkt skyldighet att agera, men just anmälningsskyldigheten begränsas till situationer som rör allvarlig eller upprepad kränkning. När det gäller sådant som kan redas ut i stunden känner vi stor tilltro till att lärarna kan göra det, så att det inte behöver gå in i ett tungt administrativt system.

Moderaternas och min förhoppning är att alla de reformer som nu görs ska ge hopp åt en ny generation lärare. Jag sa det i går och säger det gärna igen: Vi ser er, vi hör er och vi vill ge er rätt förutsättningar. Det är hoppingivande att mer än varannan lärare som har lämnat läraryrket kan tänka sig att komma tillbaka till yrket om de bara får rätt förutsättningar.

Du som lyssnar på detta anförande kanske är lärare. Du kanske är en av de tiotusentals lärare som utbildade sig men kände att de inte hade rätt förutsättningar. Då hoppas jag att du känner att vi, genom alla de reformer som nu genomförs, steg för steg återigen ger dig rätt förutsättningar för ditt viktiga arbete. Jag hoppas att du kan tänka dig att komma tillbaka till skolans värld och återigen utöva läraryrket, som är ett av de viktigaste och meningsfullaste yrken som finns.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrick Reslow (SD).