Herr talman! Tack, Patrick Reslow, för frågorna!

Jag börjar med den senare delen. Regeringen valde under den här mandatperioden att inte täcka upp för de stora hål i kommunernas budgetar som uppstod på grund av den stora inflationskris som var i början. Då gick kommunerna med stora underskott. Då krävdes det stora anpassningar av kommunernas budgetar för att faktiskt få dem att gå ihop. Det är klart att det då blir problem att få ihop budgetarna i hela Skolsverige, med tanke på att kommunerna är avgörande för finansieringen när det gäller skolan.

Det innebär också att vi socialdemokrater vill att staten tar ett större ansvar när det gäller de här frågorna genom till exempel ett sektorsbidrag, där vi både ställer krav från statligt håll och ser till att det kommer en påse pengar just till skoländamål.

Det är så vi vill lägga om finansieringen, och vi vill också se en helt ny ekonomisk princip för att inflationsskydda de generella statsbidragen. Då kan kommunerna prioritera det som är kommunernas viktigaste uppgifter, det vill säga att se till att barn och elever får en bra skolgång, att äldreomsorgen har hög kvalitet och att våra barn, unga och andra kommuninvånare får ett så bra liv som möjligt.

Då är den ekonomiska biten väldigt viktig. Vi socialdemokrater kommer att jobba för att ta vårt ansvar, och det är väldigt tydligt att vi under de här fyra åren har prioriterat Kommunsverige – skolan, äldreomsorgen och sjukvården – i stället för skattesänkningar för de allra rikaste.

För att svara på en annan fråga från Patrick Reslow anser vi att den svenska modellen är som starkast när arbetsgivare och arbetstagare gemensamt kan komma överens om och mer långsiktigt och hållbart sluta avtal om hur verkligheten ska se ut och om de villkor som ska gälla. Vi socialdemokrater ser fortfarande att den möjligheten finns. Under en utredningsperiod, där det har varit väldigt tydligt vad regeringen har beställt gällande undervisningstid, är det fullt förståeligt att båda arbetsmarknadens parter är lite försiktiga.