<anforande>
<dok_hangar_id>5292190</dok_hangar_id>
<dok_id>HD09132</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2025/26:132 Torsdagen den 4 juni</dok_titel>
<dok_rm>2025/26</dok_rm>
<dok_nummer>132</dok_nummer>
<dok_datum>2026-06-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>§ (forts. från § 5) Verksamheten i Europeiska unionen under 2025 (forts. UU10)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6ef53635-5bc9-f111-bf2d-6805cafeabf9</anforande_id>
<anforande_nummer>107</anforande_nummer>
<talare>Matilda Ernkrans (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! EU-samarbetet har aldrig varit viktigare. Sverige behöver ett starkt Europa, och Europa behöver ett starkt Sverige. Sverige måste tillbaka, och Sverige måste tas på allvar. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Med ett väldigt viktigt undantag – det gäller Ukraina, för i den frågan har regeringen agerat mycket väl – är Sveriges resultat ganska skrala. Det är inte till Sverige som andra vänder sig när det handlar om att lösa problem i vår del av EU, utan de vänder sig till Mette Frederiksen i Danmark eller Alexander Stubb i Finland. Detta föranleder mig att ställa en fråga till EU-ministern. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ulf Kristersson har ju lovat Sverigedemokraterna viktiga ministerposter, och Jimmie Åkesson säger själv att han vill ha hälften av ministerposterna i en kommande regering. Samtidigt är Sverigedemokraterna Sveriges mest EU-kritiska parti. De vill ju egentligen inte ens sitta vid förhandlingsbordet. Hur kommer detta att påverka Sveriges roll och styrka i Europasamarbetet?&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0983984918111</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2026-10-16 14:15:41</systemdatum>
<systemnyckel>705833</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_HD09132/#anf107</protokoll_url_www>
</anforande>
