Herr talman! Det är klart att Ungerns nya regering har inneburit en del möjligheter att vidta fler åtgärder, i den här frågan och många andra. Samtidigt är det tyvärr ofta andra länder som gömmer sig bakom det land som hörs tydligast i sitt motstånd. Det vill säga, bara för att Ungern har frånträtt en del ståndpunkter betyder inte det att det nu är fritt fram att komma överens om saker på EU-nivå; det finns andra länder som fortsatt har synpunkter. Inte minst i den här frågan vet vi vid det här laget att en hel del länder står långt ifrån varandra.

Det är klart att det är en utmaning när 27 länder ska komma överens. Detta är också EU:s svaghet och styrka: Det tar ibland tid och är svårt, men när vi väl når framgång kan det göra skillnad.

Vi fortsätter driva på. Jag är som sagt ändå glad att vi har lyckats få fler listningar och fler sanktioner mot de extremistiska bosättarna. Vi fortsätter driva på också mot ministrarna. Det är bra att den höga representanten Kaja Kallas har uppmanat EU-kommissionen att inför nästa utrikesministermöte lägga fram konkreta förslag gällande det fransk-svenska initiativet. Vi driver såklart på för att detta ska bli verklighet.

Sedan kan jag säga att jag från Vänsterpartiet ofta saknar helhetsperspektivet i den här frågan. Det är naturligtvis mycket påtryckningar för aktioner mot Israel men desto mindre när det handlar om att till exempel avväpna Hamas eller ta itu med den andra parten i den här konflikten. Det finns ju två sidor i detta, och vi måste agera mot båda, menar jag – både se till att till Israel frånträder Gaza och se till att avväpna Hamas. Där har Vänsterpartiet en hel del att göra, både i sin politik och i sitt parti, för att rensa upp kring den terrorromantik som finns inom partiet.