Fru talman! Den viktigaste frågan är att vi socialdemokrater fick ägna åtta år i regeringsställning åt att städa upp efter Jan Björklunds och Alliansens skolpolitik.

Som vi diskuterade i det förra ärendet, om läroplanerna, är det trots allt detta vi fick ägna oss åt under dessa åtta år. Vi såg att de stödinsatser som fanns i Lgr 11 inte var tillräckliga, och det var därför vi såg till att införa sådant som läsa-skriva-räkna-garantin och garantin för tidiga stödinsatser. Vi försökte få till ett system med extra anpassningar för att kunna ge stöd så tidigt som möjligt så att eleverna kan få det stöd de behöver för att klara studierna.

Nu kan man konstatera – och det gör vi också – att man behöver göra mer i svensk skola. Vi försökte göra det då, när vi städade upp efter en alliansregering. Vi gjorde en hel del saker under föregående två mandatperioder, och vi ser att vi behöver göra ytterligare saker för att varje elev ska få det stöd de behöver. Det är därför vi socialdemokrater i alla budgetar har föreslagit mer pengar också till saker som likvärdighetsbidraget, som ska riktas in på de elever som har det tuffast. På så sätt kan vi nå ut brett i samhället.

Ledamoten säger här att vi socialdemokrater bara vill göra mer av samma sak och lite smågrejer. Det stämmer inte. När en läroplan kom till och när vi upptäckte att det fanns saker att göra under vår regeringstid genomförde vi bättre och mer stöd så att varje elev skulle kunna få del av det.

Om den fortsatta utvecklingen och utvärderingen visar att vi behöver ta ytterligare steg gör vi det. Det är en ganska klok linje för ett parti, tycker jag. Vi ser problemen, och vi försöker lösa problemen. Vi skruvar ytterligare när vi ser att vi behöver göra det, men vi ser också till att det finns mer resurser i skolan. Det är det vi socialdemokrater i den här kammaren har debatterat väldigt tydligt. Vi vill se till att det faktiskt finns möjlighet att anställa lärare, speciallärare och specialpedagoger.

Jag tycker att Anders Alftbergs beskrivning av socialdemokratisk politik klingar ganska falskt.

(Applåder)