Fru talman! Skolan är en plats för att ge alla barn likvärdiga möjligheter till bildning, kreativitet och kulturupplevelser. Skolan ska ge varje barn möjlighet att vara sig själv och växa till den hen vill vara. Genom skolan ska barn och ungdomar få lusten och redskapen att lära och utvecklas genom livet. Skollagen och läroplanerna lägger grunden för vad svensk skola ska vara.

Vår samtid präglas av ett antal stora globala megatrender som påverkar hur vårt system för utbildning behöver organiseras för att stärka vårt samhälle och alla individer. Bland det som kallas globala megatrender brukar nämnas klimatförändringar, globalisering, digitalisering och teknisk utveckling och så vidare. Dagens elever är världsmedborgare och makthavare som har förmågan att vara en del av det hållbara samhällsbygget i ljuset av de globala megatrender som kommer att påverka dem under hela deras livstid. Kunskapen de ska ha med sig ut i livet lägger vi grunden för i skolan.

Inledningsvis, fru talman, instämmer Miljöpartiet i att det behövs en ordnad struktur för skolväsendets styrning, och det finns absolut ett behov av att förnya de inledande delarna av läroplanen. Vi tycker att det ska vara en enkel och tydlig struktur som är lätt att överblicka och förstå. Däremot tycker vi att regeringen går för långt med principen att förenkla, och det gör att texten tappar viktigt innehåll. Det kan till exempel vara att nämna diskrimineringsgrunderna och de nationella minoriteterna. Det står också i motsats till utredningens förslag om att i andra delar ge extremt detaljerade instruktioner till lärare om hur de ska bedriva undervisningen.

Miljöpartiet gör några medskick när det gäller sexualundervisning, elevinflytande, hållbar utveckling, ansvarsfull digitalisering och AI. Här anser vi att regeringen behöver stärka de delarna i det kommande förordningsarbetet.

Först vill jag säga något om utbildningens syfte. Regeringen ändrar alltså den tidigare lagtexten om att syftet med utbildningen är ”att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” till ”att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever”.

Det här kan tyckas vara ord som inte gör så stor skillnad, men de signalerar en kunskapssyn där eleverna går från att vara en aktiv del i lärandet till att vara passiva mottagare av kunskaper som någon annan förankrar i dem. Det är en förenklad syn på kunskap, och vi vill se en bredare kunskapssyn i dokumenten.

Det är också av vikt att elever lär sig olika strategier för att skaffa sig nya kunskaper; man behöver lägga grunden för det livslånga lärandet. Miljöpartiet vill därför se ett bredare syfte med utgångspunkten för skrivningarna i läroplanerna.

Vi har redan pratat mycket om sexualitet, samtycke och relationer, och mycket har redan sagts om regeringens bortprioritering av sexualundervisningen. Miljöpartiet anser att skrivningar om sexualitet, samtycke och relationer ska finnas i läroplanens inledande delar, att de ska finnas kvar under rubriken ”Rektors ansvar” och att de även i fortsättningen ska förekomma i en stor bredd av kursplaner med tydlig progression.

Sexualundervisningen ska vara läroplansbaserad, ämnesövergripande och återkommande i enlighet med rekommendationer från internationella organ som Unesco och WHO.

Vi står verkligen inte ensamma här, och vi vill att regeringen i förordningsarbetet lägger grunden för en sexualundervisning som följer rekommendationerna. Sverige är inte ett land som ska backa på det ämnesområdet.

Fru talman! Även elevinflytande har diskuterats. Jag nöjer mig med att understryka att hela oppositionen står enad om att vi ska värna elevinflytande. Jag vill verkligen uttrycka min oro för regeringens sätt att beskriva och värdera elevers inflytande. Vi kan se de vägval regeringspartierna gör när de kommunicerar om eleverna och deras inflytande. Redan beskrivningen riskerar att minska elevernas inflytande och göra att eleverna upplever att deras åsikter inte har ett lika högt värde längre. Jag hör också hur ledamöter i debatten beskriver elevinflytande som ett problem, när vi vet att det är viktigt för till exempel en bra skolkultur, studiero och en bra skola med goda relationer mellan lärare och elever.

Det är eleverna som har den bästa kunskapen om hur deras vardag ser ut. Det är viktigt att deras lagstadgade inflytande i utbildningen verkställs, till exempel att skolan stöder elevernas organisering och arbetar strukturerat med elevskyddsombud och skyddsronder.

Eleverna har en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning, och det behöver tydligt framgå i skollag och läroplaner.

Jag vill även lyfta fram några områden som inte lyfts fram i särskilt många andra sammanhang. Det handlar bland annat om lärande för hållbar utveckling. De här läroplanerna finns i en kontext som påverkar innehållet. Vi står mitt i en klimat- och naturkris som har en enorm påverkan på samhällets utveckling och som kommande generationer kommer att behöva hantera, på grund av våra generationers misslyckande med att minska utsläppen.

Miljöpartiet vill att vikten av lärande för hållbar utveckling ska framgå tydligare i skolväsendets uppdrag. Det kan framgå i de inledande delarna, under rubriken Skolan står för samhällsanknytning och under Skolans mål. Det behöver kompletteras så att det framgår att varje elev behöver handlingsberedskap för att kunna agera på ett sätt som stärker den hållbara utvecklingen ur ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter, både för sig själv och tillsammans med andra.

Fru talman! Slutligen vill jag säga något om ansvarsfull digitalisering och AI inom utbildningsväsendet. Liksom flera remissinstanser är vi i Miljöpartiet kritiska till regeringens bristande arbete när det gäller att stärka svenska elevers digitala kompetens. Regeringen har ingen egentlig strategi för hur digitalisering och AI ska hanteras i skolväsendet. Det gör att Sverige halkar efter andra länder.

Samhällsförändringarna går mycket fort och påverkar oundvikligen alla samhällssektorer. Vi behöver ha förmågan att agera både snabbt och eftertänksamt. Det är av yttersta vikt att digitaliseringen är baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Beslut om det pedagogiska arbetet ska fattas av lärarna, som är närmast eleverna. Därför behövs det satsningar på lärares kompetensutveckling.

Samtidigt som digitaliseringen och AI lägger ett nytt raster över samhället och utbildningen får vi inte tappa grunden i den pedagogiska verksamheten. Det är det som är skolans kärna. I den mångvetenskapliga kunskap som redan finns om barns utveckling och inlärning tar vi oss också an framtidens kunskapsutveckling utifrån förändringarna som nu sker.

Det är många remissinstanser som har kritiserat hur Läroplansutredningen hanterar digital kompetens. Det som Miljöpartiet liksom några av dem vill se är att man lyfter upp det här området, till exempel i avsnittet om att skolan står för samhällsanknytning, med konkreta skrivningar avseende de kunskaper eleverna behöver ha för att hantera den digitala värld som vi nu lever i och hur de får kunskap för vidare studier och arbetsliv. För att den styrningen ska bli komplett behöver regeringen besluta om en strategi för skolväsendets digitalisering och AI-användning i skolan.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1, om kunskapssyn, och reservation 11, om dels att lyfta digital kompetens, dels lärande för hållbar utveckling i kommande läroplaner.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)