Herr talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till utskottets majoritetsförslag till beslut, som naturligtvis innebär ett avslag på de motionsyrkanden som görs i betänkandet En ny mottagandelag.

Det förslag vi debatterar i dag, nämligen en ny mottagandelag, är ett viktigt led i regeringens omfattande arbete med att ställa om svensk migrationspolitik, för att öka integrationen och i förlängningen bygga Sverige starkare. Förslaget handlar om att förbättra förutsättningarna för ett ordnat asylmottagande och en effektivare återvändandeprocess samt att minska utanförskapet.

Låt mig först säga några ord om bakgrunden till att vi kristdemokrater tillsammans med övriga Tidöpartier nu genomför den här reformen. Det tidigare höga asylmottagandet i Sverige under S-regeringens mandatperioder har lett till stora problem med utanförskap i vårt land. Utanförskapet har förvärrats av EBO-lagen, som har gjort det möjligt för asylsökande att välja eget boende under tiden som de väntat på ett beslut i sitt ärende. Det ska sägas att den möjligheten saknas i andra jämförbara länder.

Tanken var säkert god från början, men det har under åren visat sig att EBO har fått betydande negativa konsekvenser i form av bland annat trångboddhet och segregation. Det finns exempel på barn som tvingats bo i trångboddhet därför att det trängs ett tiotal människor i en liten tvåa. Just barnen har varit särskilt utsatta. Man kan själv som förälder fundera över vilka svårigheter och problem som kan uppstå när man ska försöka göra läxorna och klara sin utbildning när det är så trångt i en lägenhet.

Samtidigt har utanförskapsområdena vuxit sig större. Det här är helt enkelt inte bra, varken för de asylsökande eller för Sverige som land. EBO-systemet har också inneburit att kontakterna mellan Migrationsverket och de asylsökande har försvårats, vilket i förlängningen har lett till en mindre effektiv asyl- och återvändandeprocess.

Herr talman! Sverige har nu den lägsta asylrelaterade invandringen på 40 år. Det är bra! Och det är en förutsättning för att vi ska komma till rätta med integrationsutmaningarna som finns i vårt land. Men behovet av ett välorganiserat mottagande av asylsökande kvarstår. Sverige behöver ett ordnat mottagande som effektiviserar processen och ökar återvändandet.

Det handlar om att underlätta kontakterna mellan de sökande och myndigheterna och om att ge de asylsökande det stöd de behöver, men det handlar också om att ha ett välfungerande system för dem som inte beviljas asyl. För faktum är att endast omkring en tredjedel av dem som söker asyl i Sverige bedöms ha asylskäl. Det måste säkerställas att de som inte har rätt att stanna återvänder och inte försvinner ut i ett skuggsamhälle utan tillstånd, blir ännu mer utsatta och utnyttjas på olika sätt.

Det är mot den här bakgrunden vi kristdemokrater och resten av regeringsunderlaget genomför en reform av mottagningssystemet.

Herr talman! Redan i fjol togs viktiga steg mot ett mer ordnat mottagande då den gamla ordningen med eget boende för asylsökande avskaffades. Asylsökande förväntades därmed bo på ett asylboende.

I propositionen föreslås alltså en ny lag, och den ersätter den tidigare lagen. Delar av det gamla regelverket kommer att återfinnas i den nya lagen. I många delar innehåller dock den nya lagen bestämmelser som innebär nyheter. De innebär bland annat följande.

Personer som är i en återvändandefas kommer i betydligt fler fall än tidigare att omfattas av lagen och därmed de rättigheter och de skyldigheter som följer av den. Nya åtgärder införs som syftar till att få bättre kontroll över var den asylsökande vistas och bor.

De nuvarande reglerna har i flera avseenden inneburit att de inblandade aktörernas ansvar varit otydligt. Detta åtgärdas nu. Syftet med den nya lagen är att säkerställa att regelverket är modernt och ändamålsenligt, att åtgärda otydligheter och luckor i regelverket samt att skapa ett långsiktigt hållbart regelverk. Genom den nya lagen anpassas det svenska mottagandet till EU-rättens miniminivå.

Herr talman! Huvudregeln i den nya lagen är, liksom i dag, att alla som har ansökt om uppehållstillstånd på grund av asylskäl eller med stöd av massflyktsdirektivet omfattas av den. Lagen gäller under hela ansökningsprocessen, det vill säga fram till att personen har ett uppehållstillstånd och har folkbokförts. Lagen gäller också under hela återvändandefasen för dem som inte får ett uppehållstillstånd fram till det att personen i fråga lämnar landet.

Herr talman! En förutsättning för en reglerad och ordnad invandring är att staten har kontroll över var personer som söker skydd i landet befinner sig. Det föreslås därför att de som söker asyl eller befinner sig i en återvändandefas endast ska få vistas i det län där deras boende ligger. Vilket län utlänningen får vistas i kommer alltså att styras av vilket asylboende som Migrationsverket tilldelat.

Genom de nyligen införda reglerna om asylboende har asylsökande som utgångspunkt bara rätt till dagersättning och särskilt bidrag om de bor på det asylboende som de tilldelats av Migrationsverket. Villkoret gäller även för utländska medborgare i återvändandefasen. För att kunna kontrollera att boendevillkoret följs behöver ytterligare åtgärder kunna användas. Regeringen föreslår därför att asylsökande ska medverka i närvarokontroller på asylboendet. För personer i återvändandefasen föreslås i stället en anmälningsskyldighet. De åtgärder som nu nämnts gäller generellt. Individuella beslut kan innebära en mer inskränkande skyldighet. Naturligtvis kan tillfälliga undantag göras i individuella fall.

Herr talman! Utgångspunkten för förslagen är att rätten till bistånd ska motsvara vad som följer av EU-rättens miniminivå. Det bistånd som kan bli aktuellt är rätt till boende, dagersättning och särskilda bidrag. Biståndet ska vara behovsprövat, vilket innebär att den som har egna tillgångar ska använda dem i första hand. Vi inför tydliga och skärpta regler för rätt till bidrag. Vilka villkor som ska gälla beror på var i asylprocessen en person befinner sig.

Herr talman! Som nämnts i debatten får asylsökande enligt reglerna i dag i stor omfattning undantag från kravet på arbetstillstånd. Det innebär att asylsökande har rätt att arbeta i Sverige på ett sätt som klart avviker från EU-rättens miniminivå. Vi kristdemokrater och resten av regeringen anser att det inte är lämpligt. Därför föreslår vi att asylsökande som huvudregel inte ska få arbetstillstånd under den inledande fasen på sex månader, det vill säga under den tid som vi beräknar att Migrationsverket behöver för att handlägga ansökan om uppehållstillstånd.

Herr talman! En annan anledning till att mottagandet ses över är att det har varit otydligt vem som har rätt till bistånd och vem som ansvarar för att lämna biståndet. Gränsdragningen mot andra regelverk har varit otydlig och skapat tillämpningsproblem. Det åtgärdas nu. Med förslaget blir det tydligt att den som omfattas av mottagandelagen ska ha rätt till bistånd endast enligt den lagen och inte enligt andra regelverk. Asylsökande ska alltså inte ha rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller ha möjlighet att få bosättningsbaserade förmåner.

Herr talman! När Tidösamarbetet ser till att göra förändringar som skapar ordning och reda i mottagandet i Sverige ställer oppositionen sig vid sidan om. De kan som vanligt inte enas om hur mottagandet ska se ut. Miljöpartiet och Vänstern säger i vanlig ordning nej till förändringen och de skärpta kraven. De vill i sin egen drömvärld tillbaka till den politik som gällde för ett antal år sedan och som har skapat dagens samhällsproblem. Visserligen bifaller Centerpartiet och Socialdemokraterna olika delar i förslaget, men de reserverar sig ibland på egen hand och ibland i brokiga konstellationer mot delar i propositionen.

Vi kan konstatera att tomma tunnor skramlar mest. På Socialdemokraterna låter det i den här kammaren och i debatten som att man har alla svar på alla problem som finns, trots att det är man själv som skapat dem. Under åtta år skapade man faktiskt den situation som Tidöregeringen nu får hantera.

Är det inte lite symtomatiskt att det var först när man släppts från Miljöpartiets tvångströja som man startade utredningen i detta ärende? Man kan stå här och säga att man ska bedriva en stram migrationspolitik. Men i realiteten valde man under sju av åtta år en betydligt farligare väg för Sveriges framtid. Det var alltså när Miljöpartiet lämnade regeringen som man kunde genomföra de förslag man ville genomföra. Det ger en tydlig försmak av det kaos som kommer att uppstå om en rödgrön konstellation får leda Sverige.

Min hälsning till svenska folket är fortfarande att man bör undvika det kaosalternativet i september. Resultatet visar att det med stor sannolikhet innebär utökade problem utifrån en kravlös migrationspolitik när alla har dragit och kämpat för sina röda linjer.

Herr talman! I höstens val finns det ett bättre alternativ, som under denna mandatperiod sett till att genomföra utlovade och nödvändiga förändringar för vårt land. Det är vi kristdemokrater som tillsammans med de andra Tidöpartierna har åstadkommit en annan inriktning.

Herr talman! Med det här lagförslaget kommer Sverige att få ett mer förutsägbart och ordnat asylmottagande. Det är något som gynnar både de asylsökande och Sverige som land.

Jag yrkar som sagt bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motionsyrkandena.

(Applåder)