Fru talman! Robert Olesen har frågat mig om jag och regeringen avser att säkerställa att omfattande investeringar i vårdbyggnader och nya sjukhus inte drabbar personaltäthet, vård och patientsäkerhet.

Låt mig inledningsvis understryka att en god och säker vård är en av regeringens högsta prioriteringar. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig, jämlik och av hög kvalitet i hela landet.

Som interpellanten lyfter fram har många regioner betydande investeringsbehov. Regeringen följer utvecklingen noggrant. Det är viktigt att investeringar i vårdens infrastruktur sker på ett ansvarsfullt sätt och med ett långsiktigt perspektiv, där såväl arbetsmiljö som effektivitet och patientsäkerhet beaktas.

Det är samtidigt regionerna som, inom ramen för det kommunala självstyret, har det huvudsakliga ansvaret för att planera och genomföra investeringar i vårdbyggnader och för att säkerställa en god bemanning i vården.

Enligt Vårdansvarskommitténs betänkande (SOU 2025:62) är en långsiktigt hållbar finansiering en av de största framtidsutmaningarna för svensk hälso- och sjukvård. Samtidigt som skillnaderna i skattekraft mellan regionerna har ökat och sannolikt kommer att fortsätta att öka kommer troligen även kostnaderna för hälso- och sjukvård att stiga.

I det sammanhanget vill jag framhålla att staten redan i dag tillför omfattande resurser till regionerna genom såväl generella statsbidrag som riktade satsningar. Dessa medel uppgår till betydande belopp och syftar till att stärka hälso- och sjukvården i hela landet, förbättra tillgängligheten, värna arbetsmiljön och bidra till en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning.

Regeringen tillför även riktade medel för att genomföra nödvändiga investeringar i kritiska funktioner såsom el, vatten- och värmeförsörjning samt andra grundläggande lokalfunktioner genom förordningen (2023:30) om statsbidrag till regioner för åtgärder för att höja driftssäkerheten på fastigheter för hälso- och sjukvård. Dessa åtgärder bidrar till att upprätthålla en robust och motståndskraftig hälso- och sjukvårdsverksamhet även under allvarliga samhällsstörningar, vid höjd beredskap och ytterst krig.