Herr talman! Tack till både interpellanten och Eva Lindh för den här diskussionen! Den är viktig.

Jag kan berätta, herr talman, hur det var när jag fick ansvar för de statliga bolagen. Jag tror att jag är den första finansministern någonsin som har det. Då var det väldigt tydligt för mig att det var en fantastisk portfölj med stora värden som staten förvaltar och utvecklar. Men jag kände också att de hade blivit lite bortglömda. Det var därför som vi satte igång ett arbete som handlade om ägarpolicy och om att förtydliga kraven och uppgiften. Det gjorde vi också för att göra de statliga bolagen mer alerta. Ibland brukar jag säga: Att alla äger ett bolag betyder inte att ingen äger. En vd, en ordförande och en styrelse måste alltså vara medvetna om att man ska förvalta åt hela svenska folket.

Vi tog fram en ny ägarpolicy – det är precis det vi har gjort – som fokuserar på värdeskapande och på det som också interpellanten är inne på.

Dessutom är det redan i dag så att LKAB, till exempel, betyder enormt mycket för Sverige. Man bidrar med enorma värden – man är dessutom en stor skattebetalare – och med sin malm till SSAB. Det är ett exempel. Och Vattenfall är, som jag sa, ett av Europas största energibolag.

När man förvaltar bolagen ska man såklart se till att de fattar affärsmässiga beslut men också vara tydlig i styrningen. Vi har varit tydliga med att svenska staten, regeringen, vill ha kärnkraft.

Det som nu sker menar jag är precis det som interpellanten efterfrågar. Sedan är interpellanten en socialdemokrat i opposition och jag är moderat finansminister. Därför kan vi absolut ha skilda sätt att se på detta.

Jag skyller absolut inte på omvärlden. Det är inte bara jag som beskriver den globala ekonomin så här: När Trump klev in på banan blev det en stor osäkerhet.

Skillnaden, tror jag, när det gäller svenskar är att många svenskar har investerat och sparat – ISK och pensionssparande – mer än man har gjort i många andra länder. Det gör att man blir väldigt orolig när de här beskeden kommer. Detta är jag inte ensam om att mena.

Jag är väldigt glad för att vi som har en av de absolut starkaste statsfinanserna i världen nu kan använda den styrkan för att bryta lågkonjunkturen och förstärka hushållen på olika sätt. Det är sänkt skatt på arbete för tredje året i rad, sänkt skatt på pension, lägre förskoleavgift, halverad matmoms från den 1 april nästa år till den sista december 2027 och så vidare. Det gör skillnad. Och vi har varit aktiva under hela den här tiden.

Får jag bara komma tillbaka till den långsiktiga tillväxten. Jag ska säga någonting kort också om den kortsiktiga. Ja, det är helt klart så att flera länder i EU nu har högre tillväxt än Sverige. Men det finns tyvärr också de som har det oerhört tufft, och det är ett problem. Tyskland har haft nolltillväxt i flera år. Vi är ju beroende också av omvärlden. Alla socialdemokrater i kammaren vet att vi är det. Men vi i den svenska regeringen ska göra vad vi kan för att få fart på ekonomin nu men framför allt också långsiktigt. Jag uppskattar den ingången.

Nu har jag 45 sekunder kvar av min talartid. Då tänkte jag glädja ledamoten med att berätta om några av de saker som vi har gjort och gör. Vi gör den största satsningen på forskning och innovation någonsin, och vi gör historiska satsningar på infrastruktur. I den proposition som vi har lagt fram omhändertar vi hela underhållsskulden på väg, och vi gör det som enligt Trafikverket är möjligt på järnväg. Vi har gjort skatteförändringar som gör det enklare att driva företag. Vi gör det mer lönsamt att utbilda sig och att jobba. Vi genomför regelförenklingar. Vi gör det lättare att starta och driva företag. Vi har höjt omsättningsgränsen för moms. Vi har avskaffat kvittokrånglet. Vi utreder borttagandet av matkravet. Vi sänker tillfälligt arbetsgivaravgiften för unga och inför nya 3:12-regler, som betyder sänkt skatt för ungefär 60 000 fåmansbolag.

Ni kanske tyckte att det gick fort nu. Det beror på att min talartid är slut. Detta var ändå bara halva listan. Jag återkommer, herr talman.