Herr talman! Jag tackar ledamöterna så mycket för engagemanget i frågan.

Det är tydligt att behoven när det gäller svensk infrastruktur är stora i hela landet, också i Västernorrland. Isabell Mixter pekar på den situation som följde av det mycket kraftiga regn – de skyfall – som föll över delar av regionen för ett kort tag sedan. Jag var själv på plats dagen efter och såg delar av skadorna, även på den plats där en man olyckligtvis omkom till följd av att en väg och en vägtrumma helt enkelt spolades bort. Det var mycket starka krafter som mötte en sårbar infrastruktur.

Detta sätter ljuset på att vi behöver rusta upp svensk infrastruktur, även om alla omständigheter kring just infrastrukturen och hanteringen av den också kommer att utredas av både Trafikverket och Haverikommissionen. Jag ser positivt på att man verkligen utreder och går till botten med detta. Samtidigt vilar vi i regeringen inte på hanen i vårt upprustningsarbete, utan vi avsätter medel för att rusta upp både svensk järnväg och vägnätet, där det finns en betydande underhållsskuld. Det är därför vi vet att behoven är stora.

Ledamöterna pekar på goda argument för en del av infrastrukturen, men det finns stora behov över hela landet. Därför behöver vi invänta Trafikverkets förslag till nationell plan, som alltså kommer redan på tisdag i nästa vecka. Det kommer jag att ta emot, och sedan går det ut på remiss brett till hela landet. Då får regioner och näringsliv komma med synpunkter på de förslag som Trafikverket har tagit fram, och under första halvan av nästa år kommer regeringen att fatta beslut om vilka objekt som ska ingå i den nya nationella planen.

Den här informationen vill jag inte ska uppfattas som en klapp på huvudet, som interpellanten uttryckte det, utan det är en sakupplysning om var vi är någonstans i infrastrukturplaneringsprocessen. Jag hoppas att riksdagens ledamöter har respekt för den. Det innebär inte att vi värderar ned något objekt jämfört med något annat i det här läget. Tvärtom har vi gett Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag, och vi kommer att få synpunkter på de förslagen. Det kommer att ge oss ett bra underlag för att fatta ett väl avvägt beslut om vad som ska prioriteras framöver.

Detta gör vi mot bakgrund av att vi nu gör en historiskt stor satsning på infrastruktur. Om man räknar på samma sätt som i nu gällande plan är ökningen 27 procent, 1 171 miljarder kronor, och det är viktigt för att underlätta för resande. Det handlar om pendlare – personer som är beroende av att kunna ta sig från A till B med bilen och personer som vill veta att tågen går och kommer fram i tid. Som godsköpare vill man kunna lita på att järnvägen håller och har kapacitet för de viktiga godstransporter som är avgörande för näringslivets konkurrenskraft, vilket också är viktigt ur ett beredskapsperspektiv.

Just därför kan jag i det här läget inte gå in i detalj på olika objekt, herr talman. Det är Trafikverket som har ansvaret att arbeta med en så kallad lokaliseringsutredning, och nu har man tagit fram ett förslag om vilken korridor som är aktuell för fortsatt utredningsarbete. Jag välkomnar synpunkter och diskussion kring det, men det är Trafikverket som tar fram den typen av förslag.

Innan fortsatt planering kan ske behöver det aktuella objektet finansiering, och förslaget i den nationella planen är ett steg i den diskussionen. Sedan kommer remissynpunkterna förstås att ge ett bra underlag. Jag som minister kan dock inte föregripa planläggningsprocessen och uttala mig om vad som är en lämplig utformning av enskilda objekt.