Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om jag tänker ta initiativ till en utredning eller åtgärder som förhindrar social dumpning.

Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun handlar i praktiken om hur kommuner agerar mot socialt utsatta personer, om tillgången på bostäder och om möjligheterna att skaffa sig ett arbete som det går att försörja sig på.

I regleringsbrevet för 2024 hade länsstyrelserna i uppdrag att inom ramen för sitt ordinarie arbete redovisa om kommunerna inom länet aktivt medverkar till att deras kommuninvånare bosätter sig i andra kommuner. Av rapporteringen i årsredovisningarna framkommer en blandad bild. I vissa län förekommer aktiv medverkan inte alls medan det i andra län finns kommuner som upplever att de både tar emot och bidrar till att personer flyttar till andra kommuner. Det är svårt att dra några bestämda slutsatser om hur utbrett tillvägagångssättet är och vad det har fått för konsekvenser, men det har inte framkommit att det i nuläget används i någon större omfattning. Jag har inte heller uppmärksammats på frågan i mina återkommande möten med kommuner runt om i landet.

En stor andel av dem som tidigare flyttat genom aktiv medverkan har varit nyanlända. Sedan en tid tillbaka har antalet personer som har beviljats uppehållstillstånd av skyddsskäl i Sverige minskat kraftigt. För dem som kommer är goda förutsättningar för mottagandet centralt för att integrationen ska fungera.

Regeringen har tillsatt en utredning om ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. Utredningen överlämnade i våras sina förslag, som bland annat ger kommunerna ett större inflytande över hur många nyanlända de ska ta emot, vilket innebär att en ny modell för etableringsboende bör införas. I normalfallet ska nyanlända ha rätt till ett sådant boende i 36 månader. Utredningen bedömer att förslagen i viss mån kan motverka att kommunerna aktivt medverkar till att nyanlända flyttar till en annan kommun. Betänkandet har varit ute på remiss, och frågorna bereds nu i Regeringskansliet.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet spelar också en viktig roll i sammanhanget eftersom det skapar likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner trots att det finns skillnader i förutsättningar.

Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och fortsätter därmed att följa frågan.