Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är ett flagrant brott mot folkrätten. Det är ett oprovocerat angrepp som har orsakat enormt mänskligt lidande och som hotar hela den europeiska säkerhetsordningen.

Ukrainas folk har rätt att leva i fred och i frihet och att själva bestämma över sin framtid. Den rätten är inte förhandlingsbar.

Herr talman! Vänsterpartiet står bakom ett starkt stöd till Ukraina – militärt, ekonomiskt och humanitärt. Det är nödvändigt, det är rätt, och det är en skyldighet i en tid när auktoritära regimer försöker krossa demokratier.

Det är väldigt bra att regeringen har lagt fram dessa två skrivelser om stöd till Ukraina – dels om det civila i form av bistånd, dels om det militära som vi i dag debatterar. Regeringen framhåller i sin skrivelse att stödet till Ukraina är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Det är en åsikt som vi i Vänsterpartiet delar. Men att stå bakom stödet innebär också att ha en vilja att utveckla stödet och göra det mer effektivt, mer rättvist och mer långsiktigt hållbart.

I Vilnius igår träffade jag den ukrainska delegationen till Natos parlamentariska församling. De var lyriska. Lyriska är det bästa ordet för att beskriva det de känner för Sverige och det svenska stödet. Dessa ukrainska politiker, från flera olika partier, har under fyra år rest runt i världen och varit på möten efter möten för att samla stöd till sitt land. Och så finns det ett land som har samma färger på sin flagga och där alla politiker oavsett partifärg är beredda att ge ett omfattande stöd, särskilt militärt, för att stödja deras kamp för frihet utan förtryck.

Att dessutom samarbetet kring Jas 39 Gripen nu rullar på visar att vårt samarbete är på väg mot nya nivåer. Man kanske ska säga: nya höjder.

Jag hade i går ett samtal med ukrainska utrikesutskottets ordförande Oleksandr Merezhko om att vi, när utrikesutskottet besökte Kiev i maj 2023, diskuterade en artikel från tidningen The Economist som lyfte vilken nytta som Gripen, framtagen mot hot från Ryssland, skulle kunna göra för Ukraina. Nu blir detta snart verklighet.

Nu vänder också krigets vindar. Materialet jag fick i går från den ukrainska delegationen visar att april var den första månaden på väldigt länge då Ukraina återtog territorium från Ryssland. I storlek är det inte så mycket, men som värdemätare för hur kriget går är det väldigt viktigt.

Vi ser nu hur moralen i den ukrainska motståndskraften stiger. Det är det datadrivna kriget, under ledning av den nya försvarsministern Mykhailo Fedorov. Han är en datanörd som hittar nya vägar för att vinna momentum i kriget. Han besökte riksdagen för några veckor sedan. Det var en ovanlig försvarsminister vi mötte. Det var mer känslan av att jag befann mig i ett av 90-talets alla datornät, LAN, än att jag träffade en försvarsminister. Med ny och billig teknik har Ukraina utvecklat sin militära förmåga, både den långräckviddiga förmågan och möjligheten att försvara den långa frontlinjen.

Herr talman! I dagens betänkande har Vänsterpartiet två tydliga förslag på vad vi skulle kunna göra annorlunda för att stärka det militära stödet till Ukraina.

Vänsterpartiet vill se att Sveriges vapenexport tydligare prioriteras till Ukrainas försvar. När ett land utkämpar ett existentiellt försvarskrig för sin frihet måste det få tillgång till den materiel som krävs. Nu ser vi resultatet av USA:s och Israels oansvariga krig mot Iran, som lett till ett undergrävande av folkrätten men framför allt till en enorm ökning av efterfrågan på militär materiel från Mellanöstern. Det är i sådana ögonblick som vår vilja verkligen avgörs. Klarar vi av att prioritera militärt stöd till Ukraina framför gulfländerna och andra länder med större plånböcker än Ukrainas?

Samtidigt behöver vi minska Europas beroende av amerikansk krigsmateriel. Europas säkerhet måste i högre grad bygga på vår egen kapacitet och samarbete. Det stärker vår självständighet och vår uthållighet.

Sverige bidrar i dag till Ukrainas försvar genom ett omfattande militärt stöd. En del av detta sker genom det så kallade PURL-initiativet, som samordnas av Nato och som möjliggör tillgång till amerikansk försvarsmateriel finansierad av europeiska länder eller i praktiken nordeuropeiska länder.

Låt mig vara tydlig: Vänsterpartiet står bakom allt militärt stöd – alla 22 stödpaket – till Ukraina. Ukrainas rätt att försvara sig mot Rysslands aggression är självklar.

Men samtidigt måste vi våga diskutera riskerna i hur stödet är utformat. I dag finns en tydlig sårbarhet i att Europas länder i hög utsträckning lutar sig mot USA. Vi har sett hur amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik kan vara både ombytlig och opålitlig. Donald Trump har redan nämnt att han kunde tänka sig att stoppa det här initiativet i samband med att andra länder inte backade upp hans krig mot Iran – som han har startat.

Med Donald Trump i Vita huset har det säkerhetspolitiska läget i Europa förvärrats ytterligare. Vi ser en president som agerar auktoritärt och som visar bristande respekt för folkrätten. Händelser som agerandet i Venezuela med gripandet av Maduro, stödet till Israels agerande i Gaza och kriget mot Iran är exempel som väcker allvarlig oro. Det gäller även hotet mot Grönland, som i praktiken riktade sig mot oss i Europa och EU.

Det här påverkar inte bara det övergripande säkerhetsläget. Det riskerar också att få direkta konsekvenser för stödet till Ukraina. USA anser helt enkelt att deras så kallade stöd till Ukraina är att Europa har rätt att köpa unika förmågor av dem till fullpris och att Europa sedan får skänka dem till Ukraina. Det är tyvärr inte långsiktigt hållbart.

Vänsterpartiets slutsats är tydlig: Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Vi måste minska vårt beroende av USA. Det gäller både Sverige och Europa och för Ukraina.

Redan före Natomedlemskapet lyfte vi vikten av fördjupat samarbete med andra europeiska demokratier. I dag, efter Trumps återkomst, är det behovet större än någonsin. Europa måste stå på starkare egna ben. Det gäller också Ukrainas situation på sikt. Landets beroende av amerikansk militär kapacitet behöver minska. Samtidigt behöver vi vara tydliga här och nu: Det är Ukrainas behov som måste styra. De måste få det som de behöver för att försvara sig. Därför måste köpen inom PURL tyvärr fortsätta, utifrån hur det ser ut just nu.

Men Sverige kan och bör arbeta för att EU i större utsträckning ska kunna erbjuda alternativ. Det gäller inte minst produktionen av ammunition och luftvärnsammunition, där möjligheterna till ett stärkt europeiskt samarbete är stora. För en vecka sedan besökte jag en ammunitionsfabrik hemma i Värmland som har gått från att bara producera för civilt ändamål till att nu också producera för militärt ändamål. Så ser omställningen i den svenska försvarsindustrin ut nu.

Sverige behöver driva på för att fler europeiska länder, inklusive Ukraina, ska minska sitt beroende av amerikansk krigsmateriel. Det handlar om vår säkerhet, vår handlingsfrihet och vår långsiktiga stabilitet.

Egentligen, herr talman, tror jag att vi är ganska överens om Vänsterpartiets två yrkanden. Men jag tror att det är lite svårt att säga det öppet och publikt.

Herr talman! Stödet till Ukraina handlar inte enbart om militär styrka. Det handlar också om vilken fred vi vill se. Vänsterpartiet är tydligt: En rättvis och hållbar fred kan aldrig dikteras av angriparen Putins Ryssland. Alla samtal om fred måste ske med Ukraina vid bordet och på Ukrainas villkor. Ukrainas framtid ska avgöras av Ukrainas folk – inte av Kreml. Sverige, EU och Europa måste vara en tydlig part i fredsförhandlingarna.

Jag tycker att det vore självklart, som Vänsterpartiet har föreslagit i en rad andra motioner, att EU utser ett särskilt sändebud till Ukraina i syfte att stödja Ukraina i fredsförhandlingarna. Oavsett om det är Merkel, Stubb eller Draghi – absolut inte Gerhard Schröder – behöver vi en erfaren politiker som kan åka skytteltrafik till Kiev och någon gång åka till Moskva utan att för den delen representera något specifikt lands regering.

Jag har lite svårt att förstå det motstånd som jag hör och som bland annat utrikesministern uttrycker kring detta. Jag tycker att det vore självklart med ett europeiskt sändebud till Ukraina.

När man bryter mot folkrätten måste det få konsekvenser. Det är därför vi står bakom sanktionerna mot Ryssland och vill skärpa dem ytterligare. Vi måste hålla Ryssland ansvarigt för sina krigsbrott. I nästa vecka fattar vi här i riksdagen beslut om två viktiga förslag om rättsligt ansvarsutkrävande av Ryssland.

Vi behöver sätta stopp för den ryska skuggflottan i Östersjön och täppa till de kryphål som fortfarande gör det möjligt att kringgå sanktionerna. Fler tillslag av Kustbevakningen behövs, och samarbetet behöver stärkas både nationellt och internationellt.

Vi i Vänsterpartiet vill också understryka att stödet till Ukraina inte får ske på bekostnad av världens fattigaste. Biståndet till Ukraina ska vara additionellt. Det ska inte tas från andra viktiga biståndsinsatser. Att ställa utsatta grupper mot varandra är inte en hållbar politik från högerregeringens sida, som vi nu ser.

Det finns en stark politisk enighet i Sverige om stödet till Ukraina. Det är mycket bra. Denna enighet är viktig både för Ukraina och för vår egen trovärdighet. Det finns ett stort engagemang i vårt civilsamhälle. Det finns ukrainare som dag för dag integreras i Sverige och som utgör en viktig bro mellan våra länder. Men förhållandena för ukrainska flyktingar i Sverige måste fortfarande förbättras. Med den strama migrationspolitik som nu förs blir det aldrig verklighet.

Enighet innebär dock inte att vi ska sluta ställa krav, sluta utveckla politiken eller sluta diskutera hur stödet bäst utformas. Vi behöver inte ha exakt samma argument så länge vi når samma slutsats: att stödja Ukraina.

Vänsterpartiet vill se ett starkt, långsiktigt och rättvist svenskt stöd till Ukraina, ett stöd som bidrar till Ukrainas försvar här och nu men också till en rättvis fred på sikt.

När historien skrivs kommer den att döma dem som stod passiva och hedra dem som agerade. Sverige ska vara ett av de länder som står upp för folkrätten, för demokratin och för ett fritt Ukraina.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 2 om att minska beroendet av amerikansk krigsmateriel.