Fru talman! För någon dryg timme sedan avslutades Natos parlamentariska församlings vårsession i Vilnius. Det är lite tråkigt att denna debatt om Nato var inplanerad på samma dag. Jag reste tidigt i morse tillbaka till Sverige. Centerpartiet är ett av de partier som inte deltar i denna debatt här i kammaren. Jag vet dock att det är svårt att få ihop kammarens planering, särskilt nu när vi går mot sommar och mot ett riksdagsval.
Den skrivelse vi debatterar i dag omfattar både regeringens arbete och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Jag är en av sju svenska ledamöter i denna delegation och församling. Det finns också sju svenska ersättare.
Vänsterpartiet har återkommande varit väldigt tydligt i debatten om det svenska Natomedlemskapet. Vi anser att Sverige skulle vara säkrare utanför Nato. Vi är fortsatt emot Natomedlemskapet, men när Sverige nu är medlem driver vi på för att Sverige ska bedriva en så klok politik som möjligt i Nato. Vi fokuserar framför allt på två delar: demokrati och kärnvapen.
Nu är ju Natomedlemskapet verklighet. Det är dock av största betydelse att Sverige även framöver, trots medlemskapet i Nato, kan agera självständigt i utrikes- och säkerhetspolitiken. Vi ska bestämma över utvecklingen av vårt försvar samt göra egna analyser och ställningstaganden, med en levande och folklig debatt.
Mycket av det svenska försvarets verksamhet framöver kommer att ha koppling till Nato. Vänsterpartiet anser att det är viktigt att Sveriges egen försvarsförmåga står i centrum för den svenska försvarsplaneringen men också att Sverige ska vara en aktiv samarbetspartner med sina nordiska och baltiska grannländer. Sverige ska tillsammans med sina grannländer ta ansvar för försvaret av Östersjön, Västerhavet, Nordsjön och Arktis. Det är Sveriges närområde – inte operationer i länder långt bort – som ska vara den svenska prioriteringen i Nato.
Fru talman! I Donald Trump har vi fått en auktoritär president som inte bryr sig om internationell rätt. Trump är en auktoritär president som helt och hållet struntar i den internationella rätten. Kidnappningen av Venezuelas president, stödet till Israels folkmord i Gaza och kriget mot Iran är exempel på tydliga överträdelser mot folkrätten. De militära hoten mot Grönland innebär dessutom ett direkt hot mot Europa och mot EU:s medlemsländer.
Utvecklingen i USA kommer de närmaste åren att vara mycket osäker. Vänsterpartiet vill inte att svensk säkerhet ska vara villkorad av USA, och detsamma gäller i många andra länder i Europa. USA har en särställning och har i praktiken veto över Natos agerande. Samtidigt har USA genom historien bedrivit invasionskrig, stöttat militärkupper mot demokratiskt valda regeringar och beväpnat paramilitära grupper. Man exporterar fortfarande vapen till krigförande länder som Israel och Saudiarabien.
Det politiska läget i USA är dessutom instabilt och starkt polariserat. USA upplevde under 2025 den största demokratiska tillbakagången i landets historia och den största demokratiska tillbakagången av alla länder i hela världen, enligt demokratiinstitutet VDem i Göteborg.
Vänsterpartiet var och är motståndare till det så kallade DCA-avtalet om försvarssamarbete med USA. Avtalet öppnar för att amerikanska soldater kan placeras i Sverige – dessutom med straffrihet om de begår brott – och innebär inte ett tydligt nej till kärnvapen på svenskt territorium. Från Vänsterpartiets sida är vi tydliga: Vi säger nej till utländska militära baser i Sverige, permanenta såväl som roterande, oavsett vilket land de kommer från.
Fru talman! Kärnvapen är en bärande del av Nato, och det går inte att bortse från att ett svenskt medlemskap i Nato även innebär deltagande i Natos struktur för kärnvapenanvändning. Sverige hade från början kunnat vara tydligt med att man inte kommer att tillåta kärnvapen på svenskt territorium. I stället har man varit mycket tydlig med att Sverige ställer upp på allt – även Natos kärnvapenavskräckning.
Vänsterpartiet har återkommande föreslagit här i Sveriges riksdag att Sverige ska sätta upp förbehåll om kärnvapen, men detta har avvisats både av den socialdemokratiskt ledda regeringen och av den moderatledda regeringen med stöd av Sverigedemokraterna. Våra grannländer Danmark och Norge gjorde uttalanden om kärnvapen i samband med att respektive land anslöt sig till Nato och i samband med ländernas respektive DCA-avtal. Vänsterpartiet beklagar att regeringen inte gjorde några sådana markeringar i samband med Sveriges anslutningsförfarande.
Kärnvapen är en säkerhetsrisk för Sverige, och Sverige ska inte delta i eller främja användandet av kärnvapen. Förespråkarna för kärnvapen argumenterar för att kärnvapen är avskräckande, men det är ett mycket kortsiktigt perspektiv. Att länder tävlar med varandra i kärnvapenkapprustningen ökar osäkerheten. Det är knappast på detta sätt som vi bygger fred och trygghet.
Vänsterpartiet vill att Sverige ska förbli en kärnvapenfri stat. Vi bör därför anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel, lagring och transitering av kärnvapen på svenskt territorium både i fredstid och i krigstid. Natoländer som Finland, Litauen och Spanien har redan nationell lagstiftning mot kärnvapen. Därför borde vi i Sverige ha en lag som förbjuder införsel, lagring och transitering av kärnvapen i Sverige.
I oktober förra året deltog Sverige för första gången någonsin i en kärnvapenövning, nämligen Natos årliga kärnvapenövning Steadfast Noon. I övningen deltog stridsflyg med förmågan att bära och släppa kärnvapen. Sveriges roll var att agera stödförmåga för avskräckningen och användningen av kärnvapen. Det var frivilligt för Natos medlemsländer att delta i övningen, och Sverige hade kunnat välja att avstå. Trots detta skickade den svenska regeringen både stridsflyg och personal för att delta. På så vis blev detta första gången som Sverige deltog i en kärnvapenövning och en del av förberedelserna från svensk sida för att använda sig av massförstörelsevapen. Detta gör tyvärr, fru talman, att Sverige blir en potentiell måltavla i ett krig där kärnvapen används.
Vänsterpartiets ståndpunkt är tydlig: Sverige ska aldrig vara med och planera, förbereda eller öva för att använda kärnvapen. Inom Nato saknas principen om no first use, vilket innebär att Nato inte utesluter att man vid en konflikt är den part som först använder sig av kärnvapen. Det gör att hotet om kärnvapen alltid är överhängande. Vi menar att Sverige skulle tjäna på att driva på för en regel om att Nato inte ska använda kärnvapen först.
Överenskommelser om kärnvapenfria zoner är ett av de allra effektivaste verktygen mot kärnvapen och kärnvapenspridning. Om alla länder kan vara förvissade om att andra stater inte håller på med kärnvapen dämpas viljan att skaffa egna kärnvapen. En kärnvapenfri zon såväl i Norden och i Arktis som i EU skulle vara ett bra beslut säkerhetspolitiskt. Det skulle också vara en viktig markering för fred och kärnvapennedrustning gentemot hela vår omvärld.
Sedan Sverige blev medlem i Nato har Sveriges riksdag fått fler ledamöter i Natos parlamentariska församling, som är en organisation där parlamenten möts och diskuterar Natofrågor. I Sverige har vi i samförstånd valt en modell där alla partier har beretts möjlighet att sitta i Natodelegationen, vilket jag tycker är bra.
Till församlingen finns flera associerade delegationer från länder som Nato samarbetar med men som inte är Natomedlemmar. En del av dessa länder har ett demokratiskt underskott och ett krympande demokratiskt utrymme. Ett sådant land är Georgien, där regeringspartiet Georgisk dröm snabbt krympte det demokratiska utrymmet för oppositionen och för meningsmotståndare efter valet i oktober 2024, som kritiserades av internationella observatörer. Nu hindras oppositionen från att komma till möten i Natos parlamentariska församling, medan regimens företrädare från Georgisk dröm deltar som vanligt.
Nato och Natos parlamentariska församling måste vara tydligare i sitt demokratiska budskap till stater både inom och utom Nato som krymper det demokratiska utrymmet. Därför, fru talman, behöver Natos Centre for Democratic Resilience komma på plats. Detta förslag har blockerats av Ungern under flera år. Nu har Ungern äntligen bytt regering, men tillbakagången för demokratin i Turkiet och nu senast i USA visar att Nato står inför flera framtida utmaningar kopplade till demokratifrågor. Det finns risk för att dessa länder nu blockerar förslaget. Sverige bör därför driva på för inrättandet av ett centrum för demokratisk resiliens.
Fru talman! Jag vill tacka mina kollegor i Natos parlamentariska församling för ett trevligt år tillsammans. Jag yrkar bifall till reservation 2 om ett centrum för demokratisk resiliens.