Herr talman! Regeringen genomför nu den största offensiven mot brottsligheten i svensk historia. Det handlar om en förstärkning av hela rättskedjan, nya verktyg till brottsbekämpande myndigheter, en helrenovering av det brottsförebyggande arbetet och en fullständig översyn av hela strafflagstiftningen.

Vi vill flytta fokus från gärningsmannen till brottsoffret. Straffen ska spegla brottens allvar. Regeringen avser att införa dubbla straff för brott som utförs i gängkriminella miljöer. Dagens form av mängdrabatt ska avskaffas, och reglerna för villkorlig frigivning har skärpts.

Fängelsestraff syftar till att ge brottsoffer upprättelse och att ge förövaren möjlighet att efter straffet återinträda i det öppna samhället som en laglydig samhällsmedlem. Fängelsestraff syftar också, och inte minst, till att skydda samhället från gärningsmannen. Frågan om att skärpa straffen handlar därför ytterst om rättvisa.

För att klara allt detta behöver Kriminalvården byggas ut kraftigt, vilket också sker. Det är därför magstarkt, herr talman, att höra Socialdemokraterna beklaga sig över takten i fängelseutbyggnaden i Sverige. Under de åtta år Socialdemokraterna regerade i Sverige tillkom 1 550 anstaltsplatser. Under samma år som gängkriminaliteten exploderade och antalet dödsskjutningar tredubblades tillkom alltså bara 1 550 nya platser.

Herr talman! Nu har regeringen lagt i högsta växeln. Från 2023 till 2028 mer än fördubblas Kriminalvårdens budget, från 14 miljarder till över 30 miljarder. Sedan 2022 har 5 000 nya platser på häkten och anstalter tillkommit, både genom förtätning och genom helt nya platser. Men behovet av ytterligare platser kommer att vara stort under lång tid framöver, och i Kriminalvårdens platskapacitetsplan för åren 2026–2035 prognostiseras närmare en fördubbling av antalet intagna på anstalt. Till det kommer dessutom de icke tidssatta reformerna från Straffreformutredningen som riksdagen förväntas ta beslut om i augusti samt förväntade regler för villkorlig frigivning, vilket kräver ytterligare ett stort antal platser.

Herr talman! En sak är säker: En kraftig utbyggnad av häkten och anstalter kommer att vara nödvändig under den tioårsperiod vi har framför oss. Det handlar om att bygga ut befintliga anstalter och häkten, bygga helt nya anstalter och häkten i Sverige och i flera fall överföra verkställigheten till den dömdes hemland i de fall det handlar om utländska medborgare.

Herr talman! Den fråga vi debatterar i dag handlar om att svenska fängelsestraff ska kunna verkställas i Estland, och det är en åtgärd som vidtas vid sidan av flera andra för att säkerställa att personer som döms till fängelse också kan avtjäna påföljden under säkra former. För att möjliggöra denna ordning föreslås en ny lag om tillfällig verkställighet av fängelsestraff utomlands samt anpassningar av flera andra lagar. Dessutom föreslås riksdagen godkänna det avtal med Estland som har tecknats av den svenska regeringen.

Herr talman! Avtalet innebär att Estland ska göra 400 celler med kapacitet för upp till 600 intagna tillgängliga i anstalten i Tartu för verkställighet av svenska fängelsestraff från i sommar. Dessa 600 platser motsvarar ett stort fängelse i Sverige, vilket kommer att betyda mycket för en hårt ansträngd svensk kriminalvård.

Enligt avtalet är det den estländska kriminalvårdsmyndigheten som ansvarar för verkställigheten, med estländsk lagstiftning som utgångspunkt. Men det finns i avtalet bestämmelser som ersätter eller undantar delar av den estländska lagstiftningen för att förhållandena så långt som möjligt ska motsvara de som råder i svenska anstalter. Anstalten ska bemannas med estländsk personal, men viss svensk personal kommer att finnas på plats. Kriminalvården har också rätt att övervaka genomförandet av avtalet på plats.

Herr talman! En förutsättning för att detta ska bli verklighet är att minst tre fjärdedelar av de röstande vid onsdagens votering och minst hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget. Glädjande nog tycks det med god marginal finnas ett sådant stöd här i kammaren.

Men det är värt att notera att utan en moderatledd regering hade detta inte kommit på plats. När vi här i kammaren förra våren debatterade kriminalvårdsfrågor lät det nämligen helt annorlunda.

I Socialdemokraternas reservation i förra årets kriminalvårdsbetänkande var de mycket tydliga med att de inte ville gå vidare med planerna på att hyra anstaltsplatser utomlands. De uttryckte det som följer: ”Vi begär därför att regeringen inte ska gå vidare med planerna på att hyra anstaltsplatser utomlands.”

Efter det har Socialdemokraterna glädjande nog bytt uppfattning. Och det ska sägas: Det är hedervärt att kunna byta uppfattning när man inser att man har haft fel. Bekymret när det gäller denna fråga är att om Socialdemokraterna hade suttit vid regeringsmakten hade de inte påbörjat detta arbete över huvud taget. Vi hade således inte haft någon ny lagstiftning eller något nytt avtal att ta ställning till.

Vi har också i debatten här i dag kunnat ta del av inläggen från Socialdemokraternas kamrater på den rödgröna sidan, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som fortfarande säger bestämt nej till samarbetet med Estland.

Det är tydligt att med en rödgrön regering skulle många viktiga rättspolitiska reformer, inte minst denna, inte komma på plats – dels på grund av Socialdemokraternas egen oförmåga att ta initiativ, dels och inte minst på grund av de rödgröna kamraterna, som skulle fungera som effektiva bromsklossar.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger inte heller nej bara till att svenska fängelsestraff ska kunna verkställas utomlands. De vill också göra enkelbeläggning till norm inom kriminalvården, och det är ingen liten sak. Vi har i dag flera tusen dubbelbelagda platser på häkten och anstalter – platser som inte lätt låter sig ersättas.

Miljöpartiet har också som enda parti sagt nej till att ge regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen, om det behövs för att åtgärda en akut och påtaglig risk för en allvarlig brist på platser.

Sammantaget innebär den linje som Miljöpartiet och Vänsterpartiet driver att det i praktiken kommer att vara omöjligt att fullfölja de nödvändiga straffskärpningar som riksdagen i närtid kommer att behandla.

Men det tar inte stopp där, för vilka kriminella är det som Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill ska släppas ut i förtid när platserna inte räcker till? Är det våldtäktsmannen? Eller är det den gängkriminella som har hotat vittnen? Eller är det den som har smugglat vapen och narkotika till Sverige?

Jag vill med detta verkligen inte strö smolk i bägaren. Det är verkligen glädjande att vi har en bred majoritet bakom detta viktiga samarbete med Estland. Men jag vill ändå höja ett varningens finger för vad en rödgrön regering med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle innebära för svensk rättspolitik.

(Applåder)