Herr talman! Miljöpartiet står inte bakom regeringens förslag om att hyra anstaltsplatser i Estland. Tidigare har vi uppmärksammat hur förslaget är förenat med stora risker och ifrågasatt hur rättssäkerhet och svensk standard ska garanteras på anstalter utomlands. I regeringens proposition besvaras delvis de frågor som tidigare har funnits, men inte på ett tillfredsställande sätt, anser vi.

Förslaget i regeringens proposition innebär att den estländska kriminalvården ska ansvara för verkställigheten, att estnisk lag ska tillämpas och att anstalten i huvudsak ska bemannas med estnisk personal. Det står i tydlig kontrast till förslaget i den första promemorian Hyra anstaltsplatser utomlands från januari 2025, där bedömningen var att svensk lag skulle gälla även vid verkställighet i Estland. Utifrån den utgångspunkten har utredningen inte gjort en grundlig genomgång av den estniska lagstiftningen eller analyserat vilka delar av lagen som kommer att tillämpas.

När regeringens egen utredning pekar i en riktning och propositionen i en annan är det uppenbart att grundläggande frågor om rättssäkerhet inte är utredda. Trots att man i den här första departementsskrivelsen från januari 2025 gör bedömningen att svensk lag ska kunna gälla för intagna i estniska fängelser riktar ändå flera tunga remissinstanser skarp kritik mot utredningens förslag, bland annat Institutet för mänskliga rättigheter, Justitiekanslern, Sveriges advokatsamfund och Lunds universitet. De bedömer att verkställigheten av ett svenskt fängelsestraff vid anstalt utomlands inte kommer att bli likvärdig med verkställighet vid en anstalt i Sverige.

Justitieombudsmannen är tydlig med att det ska råda likvärdighet i formerna för olika fängelsestraff, oavsett om de avtjänas i Sverige eller utomlands. När regeringen nu går fram med ett förslag där svensk lag inte ska gälla vid verkställighet i Estland är det uppenbart att likvärdigheten inte kan garanteras.

Herr talman! I promemorian Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands från september 2025 står det: ”Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland om verkställighet av svenska fängelsestraff i Estland … Avtalet innebär bl.a. att den estländska kriminalvårdsmyndigheten ska ansvara för verkställigheten och att estländsk lagstiftning som utgångspunkt ska gälla.”

I promemorian ges förslag på lagstiftning som behövs för att möjliggöra ett genomförande av avtalet med Estland och andra liknande avtalskonstruktioner. Trots att vi nu främst har avtalet med Estland på bordet kan det framöver också bli fråga om att de svenska intagna ska placeras i andra länder. Regeringen skriver i propositionen att lagen föreslås vara generellt utformad för att kunna tillämpas i förhållande till samtliga stater som Sverige har ingått eller kan komma att ingå motsvarande överenskommelser med.

Institutet för mänskliga rättigheter framhåller i sitt remissvar på den andra promemorian att det är av yttersta vikt att svensk verkställighetslag tillämpas vid verkställighet utomlands och att den ordning som innebär att det mottagande landets lagstiftning tillämpas inte kan anses förenlig med krav på rättssäkerhet, förutsebarhet och likvärdighet. Regeringen väljer att inte ta hänsyn till det och skriver i propositionen bland annat att man sammantaget, till skillnad från Institutet för mänskliga rättigheter, anser att en tillämpning av Estlands verkställighetslagstiftning med de anpassningar som har gjorts i avtalet är förenlig med krav på rättssäkerhet, förutsebarhet och likvärdighet.

Vidare anser regeringen att det inte krävs någon närmare redogörelse för innebörden av den estländska lagstiftningen, till exempel gällande besök och elektronisk kommunikation, på det sätt som Förvaltningsrätten i Linköping, juridiska institutionen vid Umeå universitet, Justitiekanslern och Värmlands tingsrätt efterfrågar.

Herr talman! Förslaget om att svensk lag inte ska gälla på estniska anstalter där intagna från Sverige ska avtjäna sina straff är bara en av många brister i regeringens förslag som bidrar till att Miljöpartiet inte kan ställa sig bakom propositionen.

Både Institutet för mänskliga rättigheter och Advokatsamfundet avstyrker förslagen i sin helhet. Institutet varnar för risken att internationella standarder för frihetsberövande inte efterlevs i estniska fängelser och att svenska tillsynsmöjligheter försvagas betydligt. Sveriges advokatsamfund framhåller att rätten till ett effektivt överklagande riskerar att urholkas och att permissioner och utslussningsåtgärder försämras när intagna ska placeras utanför Sveriges gränser. Miljöpartiet delar den kritik som dessa och många fler remissinstanser lyfter.

De faktum att estnisk lag ska gälla för intagna från Sverige, att svenska myndigheters möjligheter att utöva tillsyn begränsas, att möjligheterna till överklagande, permissioner och utslussning riskerar att försvagas, att rätten till privat- och familjeliv inskränks och att förslagets förenlighet med EU-rätten ifrågasätts innebär sammantaget att vi inte kan stödja det här förslaget.

Herr talman! Situationen på svenska häkten och anstalter är akut med överbeläggningar och hög arbetsbelastning, vilket medför risker för personal och intagna. Miljöpartiet anser att Kriminalvården ska avlastas genom hållbara reformer i Sverige, inte genom rättsosäkra lösningar utomlands. Vi vill stärka Kriminalvårdens förutsättningar att anställa och utbilda mer personal, minska dubbelbeläggningar och förbättra rehabilitering, vård och återfallsförebyggande arbete så att färre återfaller i brott.

Miljöpartiet vill också minska belastningen på anstalterna genom att fler som är lämpliga för det ska kunna avtjäna straff med elektronisk övervakning. Samtidigt motsätter vi oss förslag från regeringen som fyller på anstalterna i en snabbare takt än Kriminalvården kan hantera och som saknar tillräckligt stöd i forskning och tillräcklig hänsyn till Kriminalvårdens kapacitet. Det gäller bland annat förslagen om att inrätta ungdomsfängelser, sänka straffmyndighetsåldern och införa dubbla straff för gängkriminella.

Lagrådet anser att den föreslagna lagen bör tidsbegränsas. Flera remissinstanser, som juridiska institutionen vid Umeå universitet, lyfter även fram att lagen bör följas upp med en ordentlig utvärdering. Det är en rimlig och nödvändig ordning som Miljöpartiet ställer sig bakom.

När lagstiftaren inför en lag som kommer att vara så ingripande för de intagna som ska omfattas, deras anhöriga och även svenska skattebetalare måste det finnas en tydlig mekanism för att se över om lagen verkligen varit nödvändig och om den gett avsedda resultat samt vilka konsekvenser den fått för rättssäkerheten och de grundläggande fri- och rättigheterna.

Jag yrkar bifall till reservation 2.