Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig om minskade biståndsanslag och aktuella beslut att avveckla biståndsstrategier, särskilt landstrategier, har föregåtts av konsekvensanalyser, samt om jag avser att genomföra ytterligare analyser, inklusive avseende jämställdhet, säkerhetspolitik och konsekvenser för barn och unga. Vidare har Lotta Johnsson Fornarve frågat om jag ska verka för ett barnrättsperspektiv i styrande policydokument och inom det humanitära biståndet.

Låt mig inledningsvis påminna om att Sverige fortsatt är en av världens mest generösa biståndsgivare. Sverige är ett av få länder som fortsatt lever upp till FN:s utfallsmål om 0,7 procent av bni till bistånd.

Lotta Johnsson Fornarve frågar om säkerhetspolitiska analyser. Europa befinner sig i dag i ett mycket allvarligt säkerhetsläge. Det är en konsekvens av den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Stödet till Ukraina är därför en överordnad utrikespolitisk prioritering, vilket kräver tuffa omprioriteringar. Samtidigt genomför regeringen en omfattande reform av biståndet som syftar till att öka effektiviteten, stärka resultatfokuset och säkerställa att varje biståndskrona gör största möjliga nytta. En del av detta är att koncentrera biståndet till färre länder och insatser.

Låt mig vara transparent: Alla utfasningar medför konsekvenser. Det är ofrånkomligt och innebär att även väl fungerande verksamheter, organisationer och viktiga initiativ påverkas. Det har jag också varit tydlig med från första dagen när vi lanserade den här stora omprioriteringen.

De här besluten har inte varit lätta att fatta, men de har varit nödvändiga för att möjliggöra effektivt svenskt stöd på annat håll. Utfasningsbesluten har tagits utifrån en samlad analys, inklusive erfarenheter från tidigare strategier och löpande uppföljning.

Vi har alltså inget hemligt pengaträd på Utrikesdepartementet. Ska vi nästan dubblera biståndet till Ukraina, vilket vi nästan har gjort på två år, måste pengarna komma någonstans ifrån.

Uppföljning, analys och lärande av biståndsverksamheten är viktigt för regeringen. Det gäller också utfasningar. Utfasningarna ska därför analyseras och sammanfattas i de sista strategirapporterna enligt gällande rutin och väntas inkludera viktiga slutsatser och lärdomar. Denna redovisning kommer att röra konsekvenser på jämställdhetsområdet och om barn och unga särskilt berörs samt lyfta fram viktigare säkerhetspolitiska aspekter där så är relevant.

En annan viktig källa till analys och lärande inom biståndet är Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, som har regeringens uppdrag att kontinuerligt utvärdera och analysera Sveriges internationella bistånd för att på så vis utveckla biståndet och bygga upp en långsiktig kunskapsbas av hög kvalitet. Regeringen välkomnar att även EBA inom ramen för sitt uppdrag analyserar utfasningarna på olika sätt.

Regeringen avser även fortsatt att stå upp för barns rättigheter, särskilt i humanitära kontexter. I vår reformagenda för biståndet framhåller vi att barn ofta är de mest utsatta för fattigdom, krig, klimatförändringar och katastrofer och att uppmärksamhet bör ges till barns erfarenheter och livssituation när biståndet genomförs. Flickors egenmakt och insatser för barnets rätt till hälsa och till utbildning betonas i flera tematiska och geografiska biståndsstrategier. Sveriges omfattande stöd till FN:s barnfond, Unicef, avspeglar en prioritering av barnets rättigheter i Sveriges multilaterala bistånd.

Det humanitära biståndet utgör en viktig del av Sveriges bistånds- och utrikespolitik. Sverige är en av världens största humanitära givare och ska fortsatt vara en tydlig kraft för livräddande insatser och skydd av de allra mest utsatta där behoven är som allra störst.