Fru talman! Josef Fransson har frågat mig om jag håller med om problembilden när det gäller opinionsbildning och aktivism inom myndigheter och om jag i så fall är beredd att initiera ett arbete med att förhindra att statliga myndigheter bedriver opinionsbildande verksamhet och aktivism.

En god förvaltningskultur handlar i grunden om att säkerställa att den offentliga förvaltningen är välfungerande och vilar på grundläggande demokratiska principer. För att upprätthålla ett högt förtroende för den offentliga förvaltningen måste anställda i offentlig förvaltning agera i enlighet med de lagar och principer som styr förvaltningen. Det gäller också i hanteringen av ärenden som rör beslut om stöd till civilsamhället.

Den statliga värdegrunden fungerar som vägledning för hur myndigheterna hanterar frågor om saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. Det är viktigt att myndigheterna arbetar löpande för att säkerställa en god förvaltningskultur som inkluderar hela verksamheten och alla anställda. För att stödja myndigheterna i detta arbete har Statskontoret i uppgift att främja arbetet för en god förvaltningskultur och arbeta mot korruption i staten. Man tillhandahåller stöd av olika slag, inklusive webbutbildningar.

Vidare har regeringen nyligen beslutat om propositionen Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. I propositionen föreslås att en ny brottsrubricering, missbruk av offentlig ställning, införs i brottsbalken. Regeringen ser därmed till att det finns ett utvidgat straffansvar för olika typer av missbruk av offentlig ställning som inte är begränsat till åtgärder som vidtas vid myndighetsutövning.

Enligt myndighetsförordningen ska myndigheter tillhandahålla information om myndighetens verksamhet. Det är viktigt att myndigheternas informations- och kommunikationsverksamhet följs upp och regelbundet omprövas. Regeringen följer därför löpande hur myndigheterna prövar behovet av informations- och kommunikationsinsatser och har gett 31 myndigheter i uppdrag att redovisa kostnaderna för denna verksamhet samt hur verksamheten har bidragit till myndigheternas förmåga att uppfylla sina kärnuppgifter. Det är särskilt viktigt att myndigheterna är transparenta med kostnader och resultat när det gäller informations- och kommunikationsinsatser.

I augusti 2023 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera informations- och kommunikationsverksamhet som förvaltningsmyndigheter under regeringen riktar mot allmänheten. Statskontorets granskning visar att myndigheterna är väl medvetna om de krav som ställs på informations- och kommunikationsverksamheten. Enligt granskningen finns det enstaka exempel på myndigheter som har brustit när det gäller saklighet och opartiskhet i sin information och kommunikation till allmänheten.

Av regeringsformen framgår att det vid beslut om statliga anställningar endast ska fästas avseende vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Huruvida regeringen lever upp till denna bestämmelse i sitt utövande av utnämningsmakten har vid flera tillfällen granskats av konstitutionsutskottet. Jag kan konstatera att andelen utnämnda myndighetschefer i Sverige med politisk bakgrund har varierat över tid men har legat mer eller mindre konstant sedan regeringsskiftet 2006.

KU har också uttryckt att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid en tillsättning så länge endast sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet beaktas vid tillsättningen. Politisk erfarenhet kan vara en saklig grund att fästa avseende vid, och den får då värderas tillsammans med andra erfarenheter. Det är i sådana fall inte relevant vilket politiskt parti personen har en bakgrund i, utan det handlar då om det faktum att han eller hon har utfört uppgifter i en politisk och offentlig miljö på ett sådant sätt att det är meriterande för den tjänst som ska tillsättas.