Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Jag tror att vi är överens om att Arlanda är Sveriges viktigaste internationella flygplats. För exportindustrin, besöksnäringen, investeringarna och jobben är Arlanda porten till världen. Men här upphör enigheten.

Vi närmar oss slutet av mandatperioden, och om drygt tre månader går svenska folket till val. Efter de snart fyra år som regeringen har haft ansvar för transportpolitiken är det svårt att se att Arlandas ställning har stärkts, tvärtom. Enligt Stockholms Handelskammare har Sveriges flygtillgänglighet sedan pandemin backat mer än i något annat land i Europa, och näringslivsföreträdare, investerare och regeringens egen Arlandasamordnare har varnat för utvecklingen. Tillgängligheten har inte blivit bättre, attraktionskraften har inte stärkts och Arlanda har inte tagit de steg framåt som Sveriges viktigaste internationella flygplats borde ha gjort.

Det är mot denna bakgrund vi har denna debatt.

Herr talman! Regeringen har vidtagit vissa åtgärder, och vissa investeringar finns med i den nationella planen. Men samtidigt ser vi hur regeringen gång på gång tvekar när det gäller de större och avgörande kapacitetshöjande besluten. Det är olyckligt att regeringen inte har gått vidare med viktiga kapacitetshöjande åtgärder, till exempel när det gäller Tomteboda och järnvägssystemet in mot Stockholm – flaskhalsar som påverkar tillgängligheten till Arlanda.

Det som har blivit tydligt under regeringens fyra år är en senfärdighet som inte bara förvånat oppositionen. Även svenskt näringsliv och flera aktörer inom transport- och flygbranschen har reagerat på regeringens långsamma agerande, och Stockholms Handelskammare har som sagt konstaterat att Sveriges flygtillgänglighet har backat mest i Europa sedan pandemin. Arlanda halkar också efter andra nordiska flygplatser, vilket riskerar investeringar, företagsetableringar och jobb. Samtidigt uttrycker regeringens egen Arlandasamordnare frustration över regeringens senfärdighet.

Herr talman! Mönstret är tydligt. Regeringen agerar först när det uppstår en akut kris. Vi ser tillfälliga krispaket, tillfälliga lättnader och tillfälligt slopade avgifter.

Jag välkomnar självklart åtgärder som kan lindra situationen för branschen här och nu, men när det gäller de långsiktiga lösningarna har regeringen varit näst intill handlingsförlamad, trots att deras egen utredare Peter Norman pekat ut problemen i sin utredning om Arlanda.

Peter Norman kom med många förslag, till exempel att förbättra kollektivtrafiken till Arlanda, föra en dialog med dem som driver Arlanda Express, se över stationsavgiften, göra det billigare för människor att välja kollektivtrafik till Arlanda och förbättra tillgängligheten så att vi, som alla andra huvudstäder på kontinenten, får billigare tillgänglighet. Där tycker jag att ministern blir svaret skyldig.

Anser ministern verkligen att Arlanda är ett mer tillgängligt, konkurrenskraftigare och starkare internationellt nav i dag än när regeringen tillträdde 2022?