Herr talman! Jag vill först och främst tacka för debatten, som har varit väldigt lärorik för min del.

Jag kan ju bara lyfta upp de olika fallen, som jag gjorde i mitt första anförande. Min mamma, exempelvis, gick nyligen i pension och har opererats för artros i båda knäna. Hon blev mycket bättre efter operationerna, men när det snöar och vägarna är isiga är det ändå svårt för henne att ta sig ut för att handla.

Det här är en fråga om hur vi säkerställer ett samhälle där ingen ska känna att väder och väglag hindrar en från att handla, ta en promenad eller hämta barnen i skolan. Jag lyfter därför det här mer utifrån en mellanmänsklig aspekt.

Det är också en väldigt svår fråga hur man ska organisera infrastrukturen och finansieringen med det delade ansvaret mellan staten och kommunerna. Jag uppskattar därför att ministern verkar tycka att det är viktigt med fortsatt dialog med Trafikverket, som ansvarar för det statliga vägnätet, men också med kommunerna. Alla har ju ett ansvar att säkerställa att det är möjligt att röra sig ute i samhället, oavsett vad man har för funktionsförmåga.

Det finns absolut ett viktigt arbete framöver för att säkerställa att kommunerna tar sitt ansvar, men det handlar också om vilka förutsättningar de har för att ta ett sådant ansvar. Jag ser därför att vi kommer att få anledning att följa upp det här.