Fru talman! Jag tycker att utrikesministern är svaret skyldig. Vilka äger rätten att försvara sig – de som ockuperar ett folk eller folket som är under ockupation? Skulle Norge inte ha haft rätt att göra motstånd mot Tyskland när Norge ockuperades?

I Sverige är minnet av Förintelsen djupt förankrat genom minnesdagar, museer och undervisning i skolan. Men vad är syftet med att lära sig om Förintelsen om vi inte samtidigt förstår avhumaniseringens mekanismer, oavsett vem som drabbas? Om vi inte drar universella lärdomar av historien riskerar minnet av Förintelsen att reduceras till ett politiskt redskap snarare än att vara en varning för framtiden. Förintelsens viktigaste lärdom är att man behöver identifiera och motverka de processer som kan leda till förföljelse, etnisk rensning och folkmord, oavsett vilka offren är.

Nakbadagen uppmärksammas i dag av allt fler länder, människor och institutioner runt om i världen. Det är dags att Sverige ger denna dag erkännande och ger utrymme för eftertanke och lärande. Det är dags för utrikesministern att lämna den moderata bubblan och börja se världen med andra ögon, sådan den faktiskt är. Det gjorde Carl Bildt, och han blev en uppskattad internationell aktör med tyngd långt utanför Sveriges gränser.

Kanske närmar sig utrikesministern slutet av sin tid vid makten. I efterhand är det ofta de sista gärningarna som människor minns och bedömer. Därför finns det fortfarande möjlighet att visa ledarskap, mod och ansvarstagande i frågor som handlar om fred, rättvisa och människovärde.

Låt de sista gärningarna bli goda, sådana som historien kan minnas med respekt.