Fru talman! Tack för svaret, civilminister Erik Slottner!

I Sverige har vi, som sagt, något som jag brukar benämna institutionaliserad korruption. Det är ett system där politiska partier, i synnerhet Socialdemokraterna, kan använda statens och det offentligas resurser till gagn för det egna partiet.

Socialdemokraternas kreativitet på detta område har varit stor och benämns i vissa sammanhang Socialdemokraternas kommandohöjder. Genom dessa kommandohöjder kan man sedermera fylla kassan och utöva makt. Särskilt användbart är detta när Socialdemokraterna hamnar i opposition, som just nu, då myndigheterna, menar jag, har en tydlig tendens att obstruera Tidösamarbetets reformagenda.

Fru talman! Under den så kallade arbetarrörelsens paraply finns en lång rad institutioner som är mer eller mindre kända för att vara en del av socialdemokratin. Vi har naturligtvis LO, med fackförbunden Metall, Byggnads, Handel, Kommunal och ytterligare nio medlemsförbund. Vi har Arbetarnas bildningsförbund, som är det största bildningsförbundet och som årligen håvar in hundratals miljoner i bidrag, men också PRO, Hyresgästföreningen, Olof Palmes Internationella Center och det tidigare Alotteriet. Alla dessa organisationer har ofta fått skräddarsydd lagstiftning för att tjäna partiet med pengar, opinionsbildning och politisk makt.

Utöver detta finns det en lång rad stora företag med kopplingar till just Socialdemokraterna, såsom Coop, Riksbyggen, Fonus, Folksam och många fler. Professor emeritus Lars Jonung från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har beskrivit detta som det Sstyrda affärskomplexet och att denna struktur öppnar för politisk korruption, då kommuner som är Sstyrda har använt den politiska makten för att stödja nämnda Sföretag.

Ett annat stort problem som jag var inne på i mitt förra anförande är att regeringar, framför allt socialdemokratiskt ledda, i stor omfattning har lagt ut opinionsbildningen på entreprenad. Det har man gjort dels till alla institutioner som ryms under den så kallade arbetarrörelsens paraply, dels genom att strö skattemedel över organisationer som driver frågor som man av maktpolitiska skäl tycker om.

Flödena av skattemedel är väldigt svåra att överblicka, för det är inte sällan en civilsamhällesorganisation får bidrag från flera olika offentliga institutioner samtidigt. Förutom rena bidrag sker det också transaktioner genom att organisationer säljer dyra utbildningar och certifieringar till kommuner.

Jag tycker sammantaget att det är dystert att en högerregering lämnar walkover i så många av dessa frågor. Jag menar att detta är en form av korruption, institutionaliserad korruption, där man i praktiken använder staten och statsmakten som en del av det egna partiet.

Ett exempel på detta är att en presschef för LKAB gick ut och gjorde en kampanj för vindkraft. Då blev man ju lite misstänksam och funderade på vad det är för en person som går ut och gör en kampanj för vindkraft som bara råkar rimma himla väl med Socialdemokraternas syn på vindkraft. Det råkade då vara en gammal statssekreterare för just Socialdemokraterna som hade fått ett sådant jobb.

Just det här tycker jag att vi som inte tillhör vänsterpartierna bör ta tag i.