Fru talman! Vi ska nu ha en debatt om en återrapport om Europarådets arbete under föregående år, 2025, som är utmanande. Det är en orolig tid då demokratin utmanas på fler håll än vi har sett på väldigt länge. Då blir arbetet för mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och internationell solidaritet viktigare än någonsin. Därför är Europarådet och dess parlamentariska församling inte vilka institutioner som helst – de är fundament i det europeiska samarbetet.

Sedan bildandet 1949 har Europarådet varit en samlande kraft för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, som nu utmanas. Genom Europakonventionen skapades ett gemensamt skydd för människors fri- och rättigheter över hela vår kontinent. För oss socialdemokrater är detta inte bara abstrakta principer. Det handlar om människors möjligheter att leva fria liv, känna trygghet inför staten och veta att lagen gäller lika för alla som bor på vår kontinent.

Fru talman! Det har uppmärksammats att Europakonventionen har fyllt 75 år. Det är ett viktigt jubileum men också ett viktigt tillfälle för självrannsakan. Vad är en konvention värd om domar sedan inte verkställs? Vad är rättigheter värda om stater väljer att blunda för dem?

Tyvärr ser vi att flera medlemsländer fortfarande inte följer Europadomstolens avgöranden. Länder som Azerbajdzjan, Ungern, Turkiet och flera andra har stora problem med att respektera de skyldigheter som de själva har förbundit sig till. Detta undergräver tilltron till hela det europeiska rättssystemet.

Vi socialdemokrater menar att rättsstatens principer aldrig får bli förhandlingsbara. Demokrati handlar inte bara om att hålla val. Det handlar också om fria medier, oberoende domstolar, respekt för oppositionen och skydd för civilsamhället. När dessa institutioner försvagas måste Europa reagera tydligt.

Fru talman! Under året har utvecklingen i Georgien väckt stor oro i Europarådet. Den demokratiska tillbakagången är allvarlig, och åtgärder mot oppositionen och civilsamhället riskerar att leda landet mot ett mer auktoritärt styre. Även situationen i Azerbajdzjan, som jag nämnde, är djupt bekymmersam, med politiskt motiverade frihetsberövanden och allvarliga inskränkningar av mänskliga rättigheter.

Det är rätt att Europarådets parlamentariska församling markerar mot sådana övergrepp. Demokratin kan inte försvaras genom tystnad. Europa måste stå upp för de människor som vågar protestera, de journalister som vågar och ska granska makten och de oppositionella som riskerar sin frihet för att försvara demokratin.

Fru talman! Samtidigt fortsätter Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina att prägla Europas säkerhetspolitiska situation. Sedan den fullskaliga invasionen inleddes har den parlamentariska församlingen vid varje session haft Ukraina högst på dagordningen, vilket är helt nödvändigt.

Rysslands krig är inte bara ett angrepp på Ukraina. Det är ett angrepp på folkrätten, på europeisk säkerhet och på själva människovärdet. Vi har sett bomber som faller på bostadshus, systematiska attacker mot sjukhus och skolor samt systematiska övergrepp mot civila. Krigsbrott måste dokumenteras, och ansvar måste utkrävas.

Därför är beslutet att stödja en internationell skadeståndskommission ett viktigt steg framåt. De människor som har förlorat sina hem, sina anhöriga och sina livschanser förtjänar rättvisa. Ryssland måste hållas ansvarigt för de brott som man har begått och som man begår varje dag.

Vi har också satt igång en ad hoc-kommitté för de tiotusentals ukrainska barn som har förts bort och in i Ryssland. Detta är ett allvarligt brott i sig.

Sverige ska fortsatt vara en stark röst för Ukrainas frihet och självständighet. Solidaritet med Ukraina handlar ytterst om att försvara principerna om att gränser inte får flyttas med våld och om att människor har rätt att leva i fred och frihet.

Jag är glad över att alla partier i riksdagen står enade. I Europarådet har vi också haft ett fördjupat samarbete med de nordisk-baltiska länderna. Inte minst länderna i Baltikum känner en påtaglig aggression från Ryssland. Det handlar om gps-störningar på flygplan, om Östersjön, om kränkningar av luftrum och så vidare, som gör att Rysslands agerande känns mer och mer påtagligt.

Fru talman! Under året har också den fruktansvärda situationen i Gaza diskuterats vid samtliga delsessioner i Europarådets parlamentariska församling. Vi ser ett enormt lidande. Barn dödas, familjer drivs på flykt och tillgången till mat, sjukvård och humanitär hjälp är katastrofalt begränsad. Det är självklart att gisslan måste friges. Det är lika självklart att internationell humanitär rätt måste respekteras av alla parter. Civila ska aldrig bära bördan av krigs brutalitet.

För oss socialdemokrater är människovärdet universellt. Det gäller oavsett om människor lever i Kiev, Tel Aviv eller Gaza. Därför måste Europa fortsätta att arbeta för eldupphör, humanitär hjälp och en långsiktig fredlig lösning som måste bygga på folkrätten.

Fru talman! Vi ser hur hoten mot demokratin förändras. I dag utmanas demokratin också genom desinformation, utländsk påverkan och manipulation av det offentliga samtalet. Artificiell intelligens och digital teknik skapar förstås väldigt bra och fina möjligheter men också nya risker. Valprocesser kan påverkas, lögner kan spridas snabbare än sanningar och människors förtroende för demokratiska institutioner kan undermineras.

Därför behöver Europa stärka arbetet för demokratisk säkerhet. Vi måste skydda fria val, stärka motståndskraften mot desinformation och försvara det öppna demokratiska samtalet. Tekniken ska förstås tjäna demokratin – inte hota den.

Fru talman! Europarådet spelar här en avgörande roll. I en tid då nationalistiska krafter vill splittra Europa behöver vi mer samarbete, inte mindre. Vi behöver starkare internationella institutioner som står upp för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer även när det kan kännas obekvämt.

Det europeiska samarbetet bygger ytterst på en enkel men kraftfull idé: att fred, frihet och demokrati aldrig kan tas för givna. De måste försvaras varje dag. Det ansvaret vilar också på oss här i Sveriges riksdag. Vi ska tillsammans stå upp för folkrätten, vi ska försvara demokratin och vi ska aldrig tveka att säga ifrån när mänskliga rättigheter kränks.

I slutändan handlar det här om vilket Europa vi vill lämna över till nästa generation: ett Europa som präglas av rädsla, auktoritära krafter och splittring eller ett Europa som bygger på solidaritet, demokrati och människors lika värde. För oss socialdemokrater är svaret självklart och givet.

Jag lämnar rapporten från föregående år och vill höja ett varningens finger för det kvittningskaos som vi har i den här församlingen. Det innebär att vi som sitter i Europarådet och som är med vid utskottsmöten, möten mellan våra delegationer och delegationsmöten inte kan närvara i Strasbourg, Paris eller där vi har våra möten. Vi får inte lämna riksdagen, för vi måste vara här och rösta. En konsekvens av detta är att den svenska rösten uteblir i många församlingar just nu. Därför är det viktigt att lösa det här kaoset.

Till sist, fru talman: Detta är faktiskt sista gången den här mandatperioden som vi har en återrapport från Europarådet. Jag vill tacka den svenska delegationens ledamöter, ordföranden och alla de andra, och tjänstemännen från det internationella kansliet för ett bra samarbete samt riksdagens tjänstemän för ett bra stöd.

(Applåder)