Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Det här är riktigt bra och genomtänkta förslag från Tidöpartierna, som kommer att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv. Därigenom kommer de elever som går yrkesutbildningar att få bättre ingångar till fortsatt lärande i form av en anställning efter sin examen.

När eleverna får med sig en kvittens i form av ett godkänt yrkesprov tror och hoppas jag att fler företag kommer att våga anställa nyutexaminerade. Tyvärr är det i dag ett faktum att många elever som har gått praktiska yrkesutbildningar, till och med till identifierade bristyrken, ändå har svårt att hitta en lärlingsanställning, till exempel som byggnadsarbetare.

Herr talman! Detta gör att många unga med en yrkesutbildning i dag hamnar mellan stolarna. Det blir ett glapp mellan arbetsmarknadens behov av kompetensförsörjning och påfyllningen av nya arbetare. Det här glappet måste vi mura igen. Lyckas vi inte med det kommer det bara att bli större och större.

Herr talman! Det finns två reservationer till betänkandet från oppositionen som jag inte riktigt kan förstå. Det känns lite som att man skrivit dem mest för att det ska göras, inte för att man har något sakligt att ta upp eller någon förbättring att föreslå.

Jag kan läsa lite sammanfattningsvis från reservation 1:

”Entreprenad kan fungera i vissa fall … Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag … Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll. När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.”

Herr talman! Det här är ju redan omhändertaget. Jag blir fundersam över om oppositionen ens har läst betänkandet. Självklart är det ingen som har några som helst planer på att utbildningarna på entreprenad ska släppas vind för våg, helt utan kontroller och uppföljningar.

Herr talman! Det står till och med i fetstil, redan i första meningen efter rubriken ”Yrkesutbildning på entreprenad”: ”Huvudmannen behåller ansvaret även när uppgifter överlämnas på entreprenad.”

Lite längre ned står det:

”Regeringen understryker att de utökade möjligheterna att bedriva yrkesutbildning på entreprenad som föreslås i propositionen inte får öka risken för oseriösa aktörer inom utbildningen. Även om en huvudman överlämnar yrkesutbildning på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person ansvarar huvudmannen enligt skollagen fortfarande för att utbildningen håller hög kvalitet och bedrivs på ett seriöst sätt. – – – Vid allvarliga brister i en upphandlad yrkesutbildning är det därför enligt regeringen rimligt att huvudmannen … säger upp sitt entreprenadavtal. – – – Regeringen anger vidare att den avser att följa tillämpningen av reformen noga och att den vid behov kommer att vidta ytterligare åtgärder.”

Det är alltså verkligen inget som lämnas vind för våg, herr talman. Uppföljning och kontroll är självklarheter, och det är som sagt redan omhändertaget.

Det står också i reservation 1 att man tycker att branschskolor skulle vara ett bättre namn än yrkesutbildning. Dels håller jag inte med om det, dels är det petitesser att bråka om vad utbildningen ska kallas. Det är inte namnet på en utbildning som är avgörande, utan det är vad eleverna får med sig i form av kunskaper och anställbarbarhet som är det viktiga och det intressanta.

Herr talman! I reservation 2 oroar sig oppositionen helt i onödan för införandet av yrkesprov. Jag läser innantill från reservationen:

”Vi menar att yrkesproven måste utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och införas stegvis. Förutsättningarna ser olika ut i olika yrken, och det måste få ta tid att göra rätt.”

Återigen, herr talman, undrar jag helt seriöst om oppositionen ens har läst betänkandet. Antagligen inte, så jag läser innantill vad det står om införandet av yrkesprov.

”Regeringen konstaterar att en kontinuerlig återkoppling och samverkan mellan skolor och arbetslivet är avgörande för kvaliteten i yrkesutbildningen och att det leder till gott yrkeskunnande och anställningsbarhet för eleverna. Det behövs åtgärder för att förstärka samverkan mellan skola och arbetsliv, för att undervisningen i yrkesämnen ska bli så relevant för det framtida yrkeslivet som möjligt. Ett yrkesprov kan enligt regeringen skapa tydligare kopplingar mellan skola och arbetsliv, säkerställa att eleverna har de yrkeskunskaper som krävs för ett visst yrke och underlätta elevernas övergång till arbete.”

Vidare framgår följande i betänkandet:

”Samtidigt konstaterar regeringen att arbetet med att ta fram yrkesprov för alla yrkesutbildningar i gymnasieskolan kan vara tidskrävande, och det kan därför i vissa fall eller under en viss tid saknas ett sådant prov.”

Herr talman! Det här med att det måste få ta tid att göra rätt, att man ska införa yrkesproven i samverkan med arbetslivet, är också redan omhändertaget i betänkandet. Det är inget som kommer att stressas igenom eller införas utan täta kontakter med arbetsmarknadens parter för att säkerställa att yrkesproven blir både bra och relevanta och att de trimmas in till att hamna på rätt nivå.

Herr talman! Jag känner mig trygg i att det här kommer att bli bra, och det tror jag egentligen att oppositionen också är. De skriver följdmotioner och har reservationer som ren formalia, för att det ska göras liksom, inte för att de har hittat något som faktiskt behöver tas upp.

(Applåder)