Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är folkrättsvidrig och en humanitär katastrof. Den ryska invasionen och ockupationen är ett flagrant brott mot principerna om fred, avspänning och internationellt samarbete. Rysslands angrepp är oprovocerat, olagligt och oförsvarligt. Ryssland kränker Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och kultur och utsätter det ukrainska folket för ett stort lidande som kommer att drabba generationer av ukrainare.

Människors rätt att leva i fred och trygghet är ovillkorlig, och varje lands möjlighet att själv få styra över sin framtid måste försvaras. Ukrainas folk kan inte lämnas ensamt med den ryska militära övermakten. Med stöd i folkrätten och FN-stadgan står Vänsterpartiet bakom Sveriges militära, ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina. Vi är oerhört glada över att det finns en enighet i Sveriges riksdag om det viktiga stödet till Ukraina.

Sverige ska självklart bidra aktivt till en rättvis fred i Ukraina. Det är endast Ukrainas befolkning som har rätt att bestämma över Ukrainas framtid. Alla samtal och planer för fred måste inkludera Ukraina och ske på Ukrainas villkor.

Folkrättsbrott måste få konsekvenser. Vänsterpartiet står därför bakom sanktionerna mot Ryssland och har gjort det ända sedan annekteringen av Krim 2014. Vi vill skärpa sanktionerna ytterligare och sätta stopp för den ryska skuggflottan i Östersjön.

Herr talman! Som ett resultat av kriget har många ukrainska flyktingar kommit till Sverige, men här lever de många gånger under tuffa ekonomiska förhållanden på grund av regeringens allt striktare politik. Vänsterpartiet är djupt kritiskt mot detta och har flera gånger föreslagit åtgärder och förbättringar.

Herr talman! Stödet från EU till Ukraina behöver vara omfattande och långsiktigt. EU har i dag särskilda representanter för en rad länder och områden. Som en del i detta anser vi därför att EU bör utse en särskild representant även för Ukraina.

Det är glädjande att det ukrainska parlamentet numera godkänt Romstadgan och att man sedan den 1 januari 2025 är ansluten till Internationella brottmålsdomstolen, ICC, så att eventuella krigsbrott som begås, av alla parter, kan utredas.

Herr talman! Krig innebär alltid en stor miljöpåverkan. Det är sönderslagen infrastruktur, kollapsade energisystem, förstört jordbruk, ökade utsläpp av växthusgaser, förorenad mark och förorenat vatten. Krigets lagar slår fast att det bara är militära mål som får attackeras. Eftersom miljön räknas som civilt mål ska den skyddas. Men FOI konstaterar att Ryssland inte följer krigets lagar. Ett exempel är den ryska sprängningen av Kachovkadammen 2023. Tiotusentals människor fick sina hem översvämmade, och dricksvattenförsörjningen havererade. Strider nära Europas största kärnkraftverk, Zaporizjzja, har lett till stor oro inte bara i Ukraina utan i hela Europa.

Miljöhänsyn och ekologisk hållbarhet måste vara en central del i återuppbyggnaden av landet. Sverige bör arbeta tillsammans med Ukraina för att dokumentera de miljöbrott som har begåtts för att säkerställa en ekologiskt hållbar uppbyggnad av landet och att Ryssland hålls ansvarigt för de miljöskador som man har orsakat.

Herr talman! Regeringens redogörelse visar tydligt de omfattande och långvariga konsekvenser som personminor orsakar. Minor fortsätter att döda och skada människor och hindra återuppbyggnaden under lång tid. Det understryker behovet av att inte enbart stödja minröjning utan också tydligt upprätthålla och försvara det internationella förbudet mot personminor.

Herr talman! Regeringen har med stöd av Sverigedemokraterna beslutat att frångå enprocentsmålet i biståndet, som legat fast i decennier. Det har inneburit en drastisk sänkning av det internationella biståndet i en tid när behoven är större än någonsin. Att Sveriges regering med stöd av Sverigedemokraterna kastat enprocentsmålet överbord är ett svek mot de miljontals människor i världen som är i behov av internationellt bistånd.

Regeringen har dessutom valt att koncentrera Sveriges internationella bistånd till EU:s närområde och Europa, framför allt Ukraina. Regeringen har bland annat avslutat biståndet till en rad av världens fattigaste länder i Afrika och Asien. Det får katastrofala konsekvenser för några av världens mest utsatta människor.

Herr talman! Situationen i Ukraina är akut. Rysslands anfallskrig har orsakat en omfattande förödelse och splittrat familjer. Tiotusentals civila har dödats eller skadats. Barn har traumatiserats. Att Ukraina behöver internationellt stöd är självklart. Sverige har alla möjligheter att spela en viktig roll både när det gäller humanitärt stöd och för återuppbyggnaden.

Samtidigt pågår en rad andra kriser, krig och konflikter runt om i världen. När regeringen drar undan mattan för viktiga biståndsprojekt i andra länder är det kvinnor, barn och utsatta grupper som drabbas hårdast. Vänsterpartiet menar därför att stödet till Ukraina måste ske i form av additionella medel, det vill säga utöver den befintliga biståndsbudgeten. Vi kräver att regeringen ska återkomma med en strategi för detta.

I regeringens Strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023–2027 ingår jämställdhet som ett av de mål som Sidas verksamhet ska bidra till. Samtidigt minskar Sveriges engagemang för jämställdhet kopplat till biståndet. Det märks både i biståndspolitiken generellt och i stödet till Ukraina.

Ukraina är numera det största mottagarlandet när det gäller svenskt bistånd. Stiftelsen Kvinna till Kvinnas kommande granskning 2026 visar att andelen av biståndet till Ukraina med jämställdhet som huvudsyfte för 2025 låg på endast 1,7 procent. Andelen med jämställdhet som huvud- eller delsyfte ligger på sammanlagt 32 procent. Det är mindre än hälften av biståndet i stort.

FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet slår bland annat fast att alla fredsinsatser ska se till kvinnors och mäns olika behov av säkerhet och att alla återuppbyggnadsprocesser efter krig och konflikter ska ha ett genusperspektiv. Jämställdhet är grundläggande för att bygga en stabil och långsiktigt hållbar fred. Regeringen bör därför återkomma med en strategi för hur FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet ska få genomslag i Sveriges stöd till Ukraina.

Regeringens slopande av den feministiska utrikespolitiken har fått tydliga konsekvenser. Sverige bör ha som mål att minst 50 procent av biståndet till Ukraina ska gå till flickor och kvinnor.

Regeringen har avsatt medel för verksamhet som gynnar kvinnor och flickor i Ukraina. Stödet ska bland annat bidra till psykosocialt stöd, stärkt mödrahälsovård och skydd för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, SRHR. Det är naturligtvis jättebra, men i förhållande till Sveriges totala stöd till Ukraina utgör det en försvinnande liten del. Vänsterpartiet vill att andelen bistånd som avsätts för arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, ska utgöra minst 10 procent av den totala biståndsbudgeten och att den ska öka även i det humanitära biståndet.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 3 och till reservation 6, som är en gemensam reservation. Vi står självklart bakom alla våra reservationer.