Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 förändrade i ett enda slag den europeiska säkerhetsordningen. I augusti 2023 var jag tillsammans med två andra ledamöter i Sveriges riksdag inbjuden av Ukrainas talman att besöka landet. Det är ett besök och en resa som jag kommer att bära med mig när jag lämnar riksdagen.

Ukrainas folk har sedan dess kämpat inte bara för sin egen frihet och självständighet utan också för Europas säkerhet, för demokratin och för den internationella rättsordningen. Sverige har stått vid Ukrainas sida från dag ett, och Sverige kommer att fortsätta att stå vid Ukrainas sida.

Det är därför mycket viktigt att vi i dag debatterar utrikesutskottets betänkande 2025/26:97 om det svenska stödet till Ukraina, som totalt 2022–2025 uppgick till cirka 100 miljarder kronor, varav det civila och humanitära biståndet utgjorde 25 miljarder kronor.

Herr talman! I regeringens skrivelse redogör man för Sveriges stöd till Ukraina. Det är en viktig del i transparensen och viktig information till riksdagen och de svenska skattebetalarna.

Redovisningen visar att det svenska stödet i huvudsak har varit väl genomfört, relevant och effektivt. Sverige har kunnat agera snabbt, flexibelt och långsiktigt i en situation där behoven är enorma och har förändrats över tid. Det handlar om humanitärt stöd till människor som förlorat sina hem. Det handlar om stöd till Ukrainas statsbudget så att lärare, sjukvårdspersonal och samhällsviktiga funktioner kunnat fortsätta fungera mitt under brinnande krig. Det handlar om återuppbyggnaden av energisystem, vattenförsörjning och infrastruktur efter ryska attacker. Det handlar om reformstöd som för Ukraina närmare EU och stärker kampen mot korruption och för rättsstatens principer.

Insatser riktade till kvinnor och barn är särskilt utmärkande i biståndsbudgeten med stöd till organisationer som UN Women, International Rescue Committee och UNFPA och till barnen genom Rädda Barnen, Röda Korset och andra civilsamhällesorganisationer.

Herr talman! Regeringen har varit tydlig: Ukraina är den främsta utrikespolitiska prioriteringen. Det märks också i politiken. Ukraina har blivit Sveriges största mottagare av bistånd samtidigt som vi har stärkt samarbetet mellan våra länder. Ukraina är också en god samarbetspartner som Sverige har lärt känna bättre under dessa svåra tider för landet.

När ett europeiskt land attackeras av en aggressiv diktatur måste Europa svara. Passivitet hade varit betydligt dyrare – både mänskligt, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt.

Det svenska stödet har dessutom inte bara handlat om att möta akuta behov här och nu. Det har också handlat om Ukrainas framtid och, i förlängningen, Europas framtida säkerhetsordning. Det har handlat om återuppbyggnad, om demokratiska reformer och om vägen till EU-medlemskap. Det är avgörande. Ett starkt och demokratiskt Ukraina är det bästa svaret på Putins imperialism.

Herr talman! I skrivelsen redovisas resultaten inom fem centrala områden: uppbyggnad av det ukrainska samhället, samhällsreformer, säkerhet och stabilisering, budgetstöd samt humanitärt bistånd.

Det är tydligt att Sverige har bidragit konkret och påtagligt, och det är bra att det finns en bred uppslutning för detta i Sveriges riksdag. Svenskt stöd har exempelvis bidragit till att hålla skolor öppna, stärka energiförsörjningen efter ryska attacker och ge människor tillgång till sjukvård, mat och skydd. Samtidigt har Sverige stöttat reformer för ökad transparens, minskad korruption och starkare institutioner.

Det är viktigt att förstå att detta hänger ihop. Ett land som försvarar sig mot ett anfallskrig måste samtidigt kunna fungera som stat. Det måste finnas el och vatten och fungerande myndigheter. Det måste finnas hopp om framtiden.

Herr talman! I skrivelsen pekar regeringen på vikten av fortsatt utveckling av uppföljning och resultatredovisning för biståndet i stort men också speciellt till Ukraina. Skattebetalarnas pengar ska användas ansvarsfullt. Det gäller alltid och kanske särskilt i tider av kriser och krig och stora internationella åtaganden.

Därför är det positivt att regeringen har utvecklat den fördjupade resultatredovisningen till riksdagen. Det stärker transparensen, förbättrar möjligheten till uppföljning och ger bättre möjligheter att dra lärdomar inför framtiden.

Herr talman! Det finns också en större säkerhetspolitisk dimension här. Ukraina slåss inte bara för sitt eget territorium. Ukraina försvarar också vår och Europas säkerhet. Varje framgång för Ukraina är ett bakslag för rysk aggression och auktoritär expansion.

Det är därför stödet till Ukraina inte ska ses som välgörenhet. Det är en investering i vår egen säkerhet och i ett friare Europa. Vi vet att om Ryssland skulle vinna detta krig skulle konsekvenserna bli mycket allvarliga. Det skulle signalera att angreppskrig lönar sig. Det skulle göra Europa farligare och få långtgående konsekvenser för internationell rätt och global stabilitet. Därför måste stödet fortsätta.

Herr talman! Sverige har under dessa år också visat något om Sverige – om den solidaritet och den styrka vi som land kan uppbåda när vi ser att kris och krig drabbar inte bara våra egna utan även vår närmaste omgivning.

Det svenska engagemanget har gjort skillnad. Om detta får vi direkt feedback från Ukraina på olika sätt, vid de olika möten och dialoger vi har på olika nivåer. Senast häromdagen träffade vi i det svensk-ukrainska nätverket i riksdagen Ukrainas ambassadör Svitlana Zalisjtjuk. Hon liksom hennes företrädare och även parlamentariker, soldater, civilsamhällesarbetare, kvinnor, män och andra ukrainska företrädare som jag och mina kollegor haft möjlighet att träffa visar också Ukrainas tacksamhet och att man ser Sveriges engagemang som en del i ett långsiktigt samarbete.

Mitt i allt mörker finns också något hoppfullt, herr talman: Ukrainas motståndskraft. Trots krig, terrorbombningar och enorma uppoffringar fortsätter människor att arbeta, studera, driva företag och kämpa för sitt land och för sin och Europas framtid. Det förtjänar vår respekt och vårt fortsatta stöd.

Herr talman! Jag aviserar redan nu att jag i mitt sista debattinlägg i Sveriges riksdag kan komma att dra över tiden något.

Redovisningen visar att Sveriges stöd till Ukraina i huvudsak har fungerat väl och att vi också har viktiga lärdomar att dra. Men framför allt handlar detta om något större än siffror och redovisningar. Stödet till Ukraina handlar om vilken sida i historien Sverige ska stå på. Moderaterna och regeringen är tydliga. Sverige står på frihetens, demokratins och Ukrainas sida. Så länge Ukraina kämpar för sin frihet ska Sverige fortsätta att stå vid deras sida. Slava Ukraini!

Herr talman! Avslutningsvis vill jag tacka talmanspresidiet och även riksdagskollegorna från samtliga partier i utrikesutskottet, för många och långa debatter om bistånd, utrikespolitik och mycket annat. Jag tror att vi kan påstå oss vara ganska ökända i Sveriges riksdag som ett utskott som gillar att debattera och diskutera.

Det har varit ett privilegium att få verka i detta utskott under mandatperioden, under en tid som på alla sätt och vis har varit onödigt spännande. Vi lever i en orolig omvärld, där Sverige spelar en roll. Så tack också till väljarna och svenska folket som står bakom det starka stödet till Ukraina!

(Applåder)