Fru talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är inte bara ett angrepp på en enskild, självständig stat. Det är ett angrepp på Europas säkerhet, på folkrätten och på varje nations rätt att själv bestämma sin framtid. Därför är Sveriges stöd till Ukraina inte bara en fråga om solidaritet utan också en fråga om svensk och europeisk säkerhet.

Ryssland har ställt om hela sitt samhälle för en utdragen konflikt med väst, och enligt olika bedömare är Ukraina bara början. Ett Ukraina som står emot rysk aggression, som stärker sin motståndskraft och som steg för steg närmar sig den europeiska gemenskapen bidrar också till ett tryggare Sverige.

Regeringens skrivelse visar på bredden i det svenska stödet till Ukraina. Det handlar om humanitärt stöd till människor som drabbats av kriget och stöd till samhällsbärande funktioner men också om långsiktiga reformer, återuppbyggnad och stärkt motståndskraft. Det är just den kombinationen som är viktig. Ukraina behöver kunna hantera krigets akuta konsekvenser här och nu samtidigt som landet steg för steg bygger ett starkare, friare och mer europeiskt samhälle för framtiden.

Herr talman! När det gäller reformer delar utskottet regeringens bedömning om vikten av ett fortsatt starkt, långsiktigt och samordnat stöd till Ukraina. Ukraina har trots mycket svåra omständigheter fortsatt att driva ett omfattande reformarbete. Det handlar om rättsstatens principer, antikorruptionsarbete, ekonomisk utveckling, decentralisering, miljö och klimat, digitalisering och andra reformområden som är centrala för landets långsiktiga utveckling.

Det är viktigt att vara tydlig med att ett framtida EU-medlemskap kräver reformer. Det kräver att Ukraina uppfyller de krav som följer av medlemskapsprocessen. Men det är lika viktigt att vara tydlig med att Ukraina hör hemma i Europa och att Sverige ska vara en aktiv partner i den processen.

Sedan 2022 har Sverige lämnat reformstöd inom 28 av de 35 förhandlingskapitel som ligger till grund för EU:s medlemskapsförhandlingar. Det visar att Sverige inte bara uttrycker stöd i ord utan också bidrar konkret till att stärka Ukrainas institutioner och reformförmåga.

Det är en ansvarsfull linje. Vi ska stödja Ukraina, men vi ska också stå fast vid att ett EU-närmande måste bygga på verkliga reformer och rättsstatens principer samt på att medlemskapskraven uppfylls.

Herr talman! Utskottet berör också de omfattande miljöskador som Rysslands krig har orsakat. Förstörd infrastruktur, förorenad mark, rasmassor och skadade ekosystem är en del av krigets långsiktiga konsekvenser. Här har Sverige en viktig roll att spela, inte minst genom expertis inom avfallshantering, miljölagstiftning och hållbar förvaltning.

Det är bra att Sverige bidrar till att stärka Ukrainas kapacitet även på detta område. Samtidigt måste misstänkta krigsbrott dokumenteras och utredas. Ryssland måste hållas ansvarigt för sin aggression och för de konsekvenser som kriget har fått, både för människor och för miljön.

En annan del gäller minröjning. Ukraina är ett av världens mest minerade länder. Det skapar lidande för civilbefolkningen och försvårar jordbruk, transporter, återuppbyggnad och vardagsliv.

Sverige har under flera år lämnat stöd till minröjning i Ukraina. Under åren 2022 till 2024 har svenskt stöd bland annat bidragit till röjning av mark, kartläggning av minerade områden, utrustning till Ukrainas Mine Action Centre och utbildning av över 22 000 personer i riskerna med minor. Sverige har dessutom lämnat 209 miljoner kronor till UNDP:s program för civil minhantering. Detta är ett konkret exempel på bistånd som gör skillnad. Det räddar liv, möjliggör återuppbyggnad och stärker Ukrainas förmåga att återta kontrollen över sitt eget territorium.

Herr talman! När det gäller utformningen av stödet är utskottets linje tydlig. Stödet till Ukraina ska vara långsiktigt, flexibelt och effektivt. Regeringens reformagenda betonar just detta: att biståndet ska präglas av långsiktighet, transparens och tydligare resultat. Det är en inriktning som vi sverigedemokrater välkomnar.

Svenskt bistånd måste kunna följas upp, och det måste gå att se resultat. Det ska inte handla om symbolpolitik eller om att mäta framgång i hur mycket pengar som betalas ut. Det avgörande är vad stödet faktiskt åstadkommer.

I Ukrainas fall är resultaten tydliga. Genom stöd till statsbudgeten har Sverige bidragit till att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner och makroekonomisk stabilitet. Genom humanitärt bistånd har människor fått livsmedel, nödbostäder, hälsovård och stöd till försörjning. Genom reformstöd har Sverige bidragit till Ukrainas långsiktiga demokratiska och institutionella utveckling.

Det är också viktigt att biståndet ses som en integrerad del av utrikespolitiken. Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska prioritering. Det är rimligt, för det som står på spel i Ukraina är inte isolerat till Ukraina. Det handlar om huruvida gränser i Europa ska kunna flyttas med våld. Det handlar om huruvida auktoritära stater ska kunna diktera sina grannländers framtid. Det handlar om säkerheten i vår egen del av världen. Därför är stödet till Ukraina också en investering i Sveriges säkerhet.

Herr talman! Betänkandet behandlar även jämställdhet samt kvinnor och säkerhet. Utskottet välkomnar jämställdhetsperspektivet och att det integreras i det svenska biståndet till Ukraina. Det är viktigt inte minst eftersom ett land i krig behöver ta tillvara hela befolkningens kraft i försvaret, återuppbyggnaden och samhällsutvecklingen.

Svenskt stöd har bland annat gått via UN Women, som har arbetat med statliga aktörer, säkerhetssektorn och kvinnoorganisationer. Insatser har bidragit till stärkt kvinnligt ledarskap inom försvars- och säkerhetssektorn och till genomförandet av Ukrainas nationella handlingsplaner för kvinnor, fred och säkerhet i enlighet med FN:s resolution 1325.

Sverige har också stöttat civilsamhällets kapacitet i Ukrainas reformprocess, bland annat i frågor om jämställdhetsintegrering och rättighetsperspektiv. Genom UNFPA har stöd lämnats till jämställdhetsarbete inom utbildningssektorn, och genom National Democratic Institute har insatser bidragit till ökad inkludering av kvinnor i politiska processer. Det är bra. Men även här bör vi hålla fast vid att biståndet ska vara resultatinriktat.

Jämställdhetsarbetet ska inte reduceras till procentmål eller administrativa markörer. Det är viktigt att insatserna stärker Ukrainas motståndskraft, skyddar utsatta människor, bidrar till återuppbyggnaden och stärker landets demokratiska utveckling. Det är också därför utskottet gör rätt i att inte föreslå nya tillkännagivanden på området. Det finns redan ett arbete på plats. Regeringen redovisar resultat, och Sverige bidrar. Fokus bör nu ligga på att fortsätta leverera stöd som fungerar i praktiken.

Herr talman! Sverige ska stå på Ukrainas sida. Vi ska stödja Ukrainas rätt att försvara sin suveränitet och territoriella integritet. Vi ska bidra till landets återuppbyggnad och reformarbete. Vi ska verka för att Ryssland hålls ansvarigt. Vi ska samtidigt säkerställa att svenska skattemedel används effektivt, transparent och med tydliga resultat. Det är just därför regeringens fördjupade resultatredovisning är viktig. Riksdagen behöver kunna följa upp vad biståndet leder till. Medborgarna har rätt att veta hur resurserna används. Ukraina har rätt till ett stöd som är uthålligt, effektivt och anpassat efter landets verkliga behov.

Herr talman! Ukrainas kamp är Europas kamp. Ett starkt Ukraina är en förutsättning för ett tryggare Europa och därmed också för ett tryggare Sverige. Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.