Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 i detta betänkande om nordiskt samarbete inklusive Arktis. Reservationen handlar om arbetet med att undanröja gränshinder.

Vi lever i en tid där världen förändras allt snabbare. Varje gång vi vaknar har vi en ny verklighet att förhålla oss till. Vi ser ett aggressivt Ryssland, ett Kina som tar allt större plats och ett USA som gång på gång upplevs som nyckfullt. I detta upplevda kaos är det stabila Norden som är vår trygghet. Visionen är tydlig: Norden ska bli världens mest integrerade och hållbara region till 2030. Men för att nå dit krävs handling. Vackra ord räcker inte.

För Centerpartiet är det självklart att vi bygger säkerhet tillsammans med andra. Nu när alla nordiska länder är medlemmar i Nato har vi en historisk möjlighet att fördjupa vårt samarbete. Vi måste se den nordiska dimensionen från Östersjön upp till Arktis och ut över Nordatlanten.

Centerpartiet har drivit på för att försvarsanslagen ska nå minst 3 procent av bnp – därför att vi vet att vår egen förmåga är den första försvarslinjen. Vi vill också se en gemensam nordisk-baltisk kustbevakningsinsats i Östersjön för att markera mot ryska övertramp.

Fru talman! Säkerhet handlar dock om mer än militär styrka. Säkerhet handlar om att samhället fungerar även när krisen kommer. Centerpartiet vill se en gemensam nordisk strategi för livsmedelsberedskap. Vi har varit med om tomma hyllor, och vi vet hur fort viktiga varor kan stoppas till vårt land. Vår försörjning kan vara sårbar, och vi måste omsätta våra ord i handling.

Karlstadsdeklarationen i praktisk verklighet skulle välkomnas. Varje svensk ska vara en del av totalförsvaret, och vi pratar om tio miljoner försvarsberedda svenskar.

För att Norden ska vara integrerat måste vi också kunna resa och transportera gods smidigt. I dag är Sverige tyvärr en bromskloss. Centerpartiet vill se att ett nordiskt ministerråd för infrastruktur och transporter inrättas. Vi behöver samplanera våra järnvägsstråk, exempelvis Stockholm–Oslo eller Stockholm–Köpenhamn. Det är både dyrt och dumt med onödiga gränshinder som stoppar människor i deras vardag. Den fria rörligheten är Nordens största tillgång, och den måste vi värna.

När vi blickar norrut ser vi Arktis – en region där klimatförändringarna är här och nu. Isarna smälter och stormakterna flyttar fram sina positioner. Centerpartiet vill se en ny handfast Arktisstrategi. Vi kan inte acceptera att länder som Kina, som inte är en arktisk stat, tillåts underminera den internationella rättsordningen i området. Vi ska vara en stark röst för demokrati, mänskliga rättigheter och miljöskydd i Arktis.

Fru talman! Vi får inte heller glömma bort det som binder oss samman på djupet, nämligen vår kultur, vårt språk och våra gemensamma värderingar. Centerpartiet ser kulturen och folkbildningen som det pumpande hjärtat i vårt psykologiska försvar. Det är genom kulturen vi bygger tillit, sammanhållning och förståelse för varandra.

För Centerpartiet är det viktigt att kultur- och utbildningssektorn inte prioriteras ned i det nordiska samarbetet. För oss i Centerpartiet är det också väsentligt att samarbetet kring kultur, språk och forskning är helt avgörande för att vi ska nå målet om att bli den mest integrerade regionen. När vi möts genom konsten, musiken eller studier i grannländerna skapar vi de band som gör att vi är rädda om varandra. Då bygger vi verklig resiliens – motståndskraft i en orolig tid.

Fru talman! Nordiskt samarbete handlar om tillit. Den tillit som finns mellan våra länder är unik i världen. Det sades tidigare att det skulle låta lite lika här, och jag tycker att jag har hört den formuleringen i dag. Det är väl ändå positivt.

Genom att modernisera Helsingforsavtalet och våga satsa på gemensamma lösningar inom alltifrån energi och it-säkerhet till ett fördjupat försvarssamarbete och transporter, bygger vi ett Norden som står stadigt även när det stormar i omvärlden. Centerpartiet väljer samarbetets väg. Vi väljer ett öppet, fritt och inkluderande Norden.

Allra sist måste jag få ta upp en fråga som jag har pratat om flera gånger i kammaren och i Nordendebatter. Det handlar om UWC Red Cross Nordic. Skolan ligger i Fjaler kommun i Norge. Regeringen bestämde sig för några år sedan för att dra tillbaka den svenska delen av verksamhetsbidraget. Sverige, Norge och Danmark startade skolan gemensamt. Jag har många gånger påtalat hur olyckligt detta var. Även om det är småpengar i statsbudgeten betyder bidraget mycket för skolan.

Men plötsligt, fru talman, händer det – regeringen ändrar sig. Återigen får skolan sitt verksamhetsbidrag, och det är jag mycket glad för – inte minst för de svenska ungdomar som återigen kan ansöka om en plats på skolan och få nya kontakter i andra delar av världen. Tack för det, regeringen!