Fru talman! Samarbetet i Norden är av stor betydelse för vårt land inom en rad olika områden. Det nordiska samarbetet är också unikt i sitt slag och ett av världens äldsta regionala samarbeten.
Nordens statsministrar har beslutat att Norden ska vara världens mest integrerade region 2030. Det är bra. Vänsterpartiet delar den synen. Men det måste också betyda något i praktiken. Det finns utan tvivel stora möjligheter att stärka och utveckla det nordiska samarbetet över landgränserna.
Jag beklagar att revideringen av Helsingforsavtalet inte omfattar mer än statusen för Åland, Färöarna och Grönland. Självklart bör de områdena få delta i sin egen kapacitet.
Vänsterpartiet ser positivt på regionala lösningar för att underlätta för dem som bor, arbetar och studerar i gränsregionerna. Det är uppenbart att mer måste göras för att undanröja olika gränshinder. Vi föreslår därför att detta utreds, bland annat genom att man ser över gemensamma avtal mellan de nordiska länderna. En fråga som måste ses över är skattefrågan. Vi menar därför att regeringen tillsammans med de övriga nordiska regeringarna bör se över det nordiska dubbelbeskattningsavtalet.
Fru talman! De nordiska länderna står inför likartade klimat- och miljöproblem. Den ökande temperaturen märks tydligt, särskilt i polarområdet. Det finns tecken på att djur och natur redan är under stor press. Forskare varnar för att medeltemperaturen vid Arktis ökar mellan två och tre gånger så snabbt som på resten av planeten.
Livsmedelsproduktionens påverkan på klimatförändringarna är väl känd. En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt minska vårt importberoende. Sverige producerar bara hälften av allt vi äter medan Finlands motsvarande andel är 80 procent. Vänsterpartiet vill därför se att regeringen tar initiativ till en hållbar nordisk livsmedelsstrategi i syfte att öka självförsörjningsgraden och minska beroendet av import. Detta är viktigt, inte minst ur beredskapssynpunkt.
I samband med olika kriser orsakade av klimatförändringarna behöver också samarbetet mellan räddningstjänsten i de olika nordiska länderna öka, särskilt i gränskommunerna. Det kan handla om bränder, andra naturkatastrofer eller om fjäll- och sjöräddning.
Tyvärr ser Sverige inte ut att nå vare sig de nationella klimatmålen till 2030 och 2040 eller EU-åtagandet när det gäller ESR-sektorn till 2030. Det är inte bara beklagligt utan även oansvarigt. Vi kan bättre än så.
Stora investeringar behövs för att effektivisera transporter av personer och gods. Det innebär inte minst omfattande investeringar i järnväg. På nordisk nivå betyder det framför allt att järnvägen behöver byggas ut. Gränsöverskridande tåglinjer behöver utvecklas, tillsammans med nattåg och ett väl fungerande biljettsystem som är enkelt att använda.
I skrivelsen nämns också hur det nordiska samarbetet under 2025 har utvecklats i frågor om beredskap och civilt försvar som rör gränsöverskridande transporter. Det är bra, men det är inte tillräckligt. Fungerande kommunikationer är ytterst en totalförsvarsfråga. Nordiska rådet har från parlamentariskt håll över parti, block- och nationsgränser gång på gång påpekat behovet av ett ministerråd för trafik, transport- och infrastrukturfrågor. Vi beklagar att regeringen inte hörsammat detta.
Fru talman! Östersjön är allvarligt hotad. Vi har bland annat föreslagit att det ska införas ett stopp för trålfiske av torsk i hela Östersjön. Vi har också tryckt på för att Sverige och Finland gemensamt ska införa förbud mot trålfiske av strömming vid Ålands hav och sydvästra Bottenhavet för att stärka det ekologiska systemet och småskaligt kustfiske.
Det är glädjande att EU-parlamentet nu har röstat för ett tillfälligt trålförbud. Jag hoppas att kommissionen kommer att lyssna på det. Jag är glad att det finns en samstämmighet mellan samtliga partier om förbud mot trålfiske. Det är jättebra.
Fru talman! Vänsterpartiet är emot att Sverige gick med i Nato, men Natomedlemskapet är nu en verklighet. Vänsterpartiet anser att det även i fortsättningen måste vara Sveriges egen försvarsförmåga som ska stå i centrum men också att Sverige ska vara en aktiv samarbetspartner till våra nordiska och baltiska grannländer.
Det finns en överhängande risk att det blir större och starkare länder som får sätta agendan när det kommer till försvars- och säkerhetspolitiska frågor i EU. Det gäller även försvarsindustrin. För att Sverige inte ska hamna i bakvattnet krävs det en tydlig och stark agenda för vad vi vill med försvarsindustrin såväl i Sverige som i EU. Vi ser därför positivt på tätare samverkan kring materiel- och försvarsindustrifrågor mellan de nordiska länderna i Nordefco.
I och med Sveriges inträde i Nato förändrades i praktiken den svenska hållningen till kärnvapen. Kärnvapen är en bärande del av Nato, som är en kärnvapenallians. Kärnvapen är ett massförstörelsevapen som, om det användes, skulle få förödande konsekvenser för människor och miljö under oöverskådlig tid. Det finns inga vinnare i ett kärnvapenkrig, bara förlorare.
Vänsterpartiet har återkommande föreslagit att Sverige ska sätta upp förbehåll om kärnvapen. Våra grannländer Danmark och Norge gjorde till exempel uttalanden om kärnvapen när respektive land anslöt sig till Nato i samband med ländernas respektive DCA-avtal. Vänsterpartiets inställning är att Sverige inte ska medverka i några som helst kärnvapensamarbeten. Vi anser att Norden borde vara en helt och hållet kärnvapenfri zon och att Sverige borde anta lagstiftning och förbud mot kärnvapen på svenskt territorium.
En gång i tiden antog faktiskt Nordiska rådet en enhällig resolution om att Norden skulle bli en kärnvapenfri zon. Det är några år sedan, men det är kanske dags att implementera det nu.
Fru talman! När Trump hotar att ta över Grönland är det ett hot mot hela Norden. Det är bra att statsministern tydligt markerar och visar stöd för Danmarks och Grönlands självbestämmande. Annars tycker vi att regeringen är alltför tyst om Trumps imperialistiska ambitioner.
Klimatförändringar, miljöhot och säkerhetspolitiska konflikter i Arktis kommer att direkt påverka vårt land. Vi vill se ett utökat nordiskt samarbete om Arktis.
De nordiska länderna skulle kunna agera mer kraftfullt globalt. Vi ser stora neddragningar i det internationella biståndet, främst från USA men även från andra länder. Tyvärr tillhör även Sverige de länder som kraftigt dragit ned på det internationella biståndet, trots att behoven är större än någonsin. Vi menar att Sverige bör agera för att de nordiska länderna ska hitta en gemensam strategi för att möta attackerna mot neddragningar i biståndet och stödet till jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt till hbtqi-rörelsen. Sverige bör också driva på för att de nordiska länderna ska avsätta 1 procent av bni i bistånd.
Norden har länge legat i framkant när det gäller jämställdhet. Trots det är våld mot kvinnor ett problem i de nordiska länderna. Åren 2017–2024 dödades årligen mellan 10 och 23 kvinnor i Sverige av sin partner, enligt Brottsförebyggande rådet. Jag är därför glad att Vänsterpartiet i Nordiska rådet fick igenom ett förslag om att de nordiska länderna ska jobba mer med frågan om våld i nära relationer.
En tydligt gränsöverskridande fråga är den om samers rättigheter. Enligt folkrätten har urfolk särskilda rättigheter utöver de rättigheter som följer av ställningen som nationell minoritet. Det handlar om rätt till självbestämmande och rätt till de landområden de traditionellt bebor. Samers villkor och rättigheter är en fråga för flera länder, och det är viktigt att Sverige arbetar för att säkra urfolksrätten i hela Norden.
Fru talman! Folkrätten, slutligen, är det internationella regelverk som handlar om hur stater ska agera gentemot varandra. Den bygger på respekt för FN-stadgan, mänskliga rättigheter och rätten till territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten är en grundbult för en fredlig värld.
Dessvärre pågår en mycket allvarlig utveckling i motsatt riktning. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, omvärldens flathet inför Israels folkmord i Gaza och Kinas arbete för att urholka centrala begrepp är tre skilda exempel som alla är angrepp mot folkrätten.
Vänsterpartiet menar att Sverige måste driva på för att de nordiska länderna ska stå upp för alla länders rätt till självständighet och mot ockupation och folkmord. Israels ockupation av Palestina måste fördömas, liksom Marockos ockupation av Västsahara. Sverige bör arbeta för att de nordiska länderna ska erkänna Palestina och Västsahara som självständiga stater. Sverige bör verka för att de nordiska länderna gemensamt ska arbeta för att förhindra att nordiska företag investerar i verksamheter på ockuperad mark oavsett land.
Jag yrkar bifall till reservation 4 och ber om ursäkt för att jag överskred talartiden.