Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vad ska vi ha Nordiska rådet till, och varför gör vi detta? Är det nordiska samarbetet över huvud taget något att ha? Jo, det är det. Det nordiska samarbetet skapar ökade frihetsgrader för medborgarna. Det gör det lättare att arbeta i, flytta till eller bo tillfälligt eller under en längre i de andra nordiska länderna. Ökade frihetsgrader för medborgarna är ingen liten sak. Även företag får ökade frihetsgrader. De kan på ett enkelt sätt etablera sin verksamhet i ett annat land i Norden, och de kan få arbetskraft från ett annat land i Norden, arbetskraft som fungerar direkt. Detta ger ekonomisk utveckling och välstånd.

Norden har en inre marknad som fungerar ännu bättre än den marknad som vanligen kallas den inre marknaden, alltså EU:s inre marknad. Det nordiska samarbetet ökar även innovationstakten och nyttiggörandet av innovationer. Detsamma gäller vetenskaplig utveckling. Dessa framsteg sker antingen inom Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets hägn eller uppstår på institutioner och företag runt om i Norden, med stöd av Nordiska rådet eller rent spontant.

Som ung forskare deltog jag själv i ett nordiskt samarbete och lärde mig då mycket om analytisk kemi – och lite nordnorska på köpet.

I Nordiska rådet kan vi också lösa vissa svårlösta och gränsöverskridande problem. Detta är alltså ytterligare en fördel med det nordiska samarbetet.

Det förtjänar dock att sägas att allt samarbete inte är ändamålsenligt att utföra i det nordiska sammanhanget. Just därför frågar vi i Sverigedemokraterna och Nordisk frihet oss alltid inför varje förslag om det innehåller någon nordisk nytta. Det är viktigt, för vi ska förvalta det fina nordiska samarbetet väl.

Vanligtvis slutar ett föredrag om fördelarna med det nordiska samarbetet här, men jag menar att det finns en hel dimension till av fördelar.

Jag tror att det är lätt att bli uppslukad av det man har närmast sig. Man kan tro att Sverige är hela verkligheten och att så som det fungerar i Sverige ska det fungera överallt annars också. Men jag vill i allvarlig ton säga att den politiska miljön i Sverige är ganska fördömande och har snäva åsiktskorridorer inom vilka det tillåtna finns. Avvikelser straffas kollektivt och med indignation. Visserligen har Sverigedemokraterna flyttat väggarna i åsiktskorridorerna, och i dag rör sig alla mer fritt. Men väggarna finns kvar, och då och då blossar prussiluskornas fördömelseteater upp, förvånande ofta under namnet Kalla fakta.

Men när jag har kommit till Nordiska rådet har en annan verklighet öppnat sig, en mer tillåtande verklighet där det är helt naturligt att det finns något nordiskt – en anda, ett sätt att tänka – och att det i Norden är naturligt att varje land har en nationalkaraktär. Detta har inte rymts i de svenska åsiktskorridorerna – i alla fall gjorde det inte det för några år sedan. Paradoxalt fanns det inget svenskt i Sverige utan bara i Norden. I Norden är det svenska naturligt, just för att det är naturligt.

Jag tror att det krävs en minsta kritisk massa för att vidmakthålla fördomar och begränsande normer som stänger in människor i tankefigurer, och eftersom de nordiska länderna har lite olika fördomar och begränsande normer späds många av dem ut i det nordiska samarbetet och sjunker under den kritiska massan.

Jag ska också ta upp något som jag har pekat på förut, och det är att samarbetet i Norden sker med frivillighet och ömsesidig lyhördhet i stället för med majoritetsbeslut och tvång av minoritetsländerna, som i EU. Med frivillighet har Norden kommit längre än EU. Det nordiska samarbetet och dess anda bör tjäna som förebild och mönster för andra internationella samarbeten.

Det finns slutligen en fördel när det kommer till samarbete. I svensk politik är det plågsamt tydligt att det pratas om samarbete över partigränserna men att man i nästa andetag tar tillbaka det genom att säga att man inte kan samarbeta med vissa partier. Hyckleri, kallar jag det.

I det nordiska samarbetet är skyttegravarna grundare. Där kan svenska partier samarbeta utan kritiska blickar från partikamrater. Nyligen skedde den första förhandlingen mellan samtliga svenska partier, där vi gav och tog och kompromissade kring ett förslag som Miljöpartiet ursprungligen hade lagt fram, och vi gjorde detta i ett sammanträdesrum i riksdagen. Vi var också eniga om att detta var ett historiskt tillfälle.

Vet ni vad? Trevarna till samarbete över partigränserna inom det nordiska samarbetet ökar den ömsesidiga förståelsen mellan våra partier, och den dröjer sig kvar när vi kommer tillbaka inom riksdagens väggar. Polariseringen minskar, och utfrysningen av partier tinar upp under Nordens frihetliga sol. Norden är frihetens union.

Detta betyder också att när vi fördjupar samarbetet får vi inte ta bort friheten. Det vore kontraproduktivt. Vi ska fördjupa samarbetet genom fördjupade kontakter och ökad förståelse för varandra. Det är när unionen finns i människors hjärtan och inte i fördrag och lagtext som magi uppstår. Heja Nordens systrar och bröder!