Fru talman! I detta betänkande föreslås åtgärder för att komma till rätta med de problem som finns vid kontroll av leverantörer och sökande vid upphandlingsförfaranden och deltagande i valfrihetssystem. Det är ett steg i rätt riktning, men det är inte tillräckligt för att komma till rätta med systemets brister.

Vi i Vänsterpartiet välkomnar förslaget om att inrätta en samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter. Systemet kommer förhoppningsvis att motverka arbetslivskriminalitet och skydda offentliga medel från att tillfalla kriminella eller oseriösa företag. Det är välkommet om systemet bidrar till att skapa förutsättningar för sund konkurrens i offentlig upphandling.

LO anför i sitt remissvar att förslaget inte är tillräckligt långtgående, eftersom kontrollen inte omfattar samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning enligt de obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunderna. Vänsterpartiet delar denna uppfattning. Den samordnade registerkontrollen bör omfatta samtliga uppgifter som skulle kunna leda till uteslutning, och vi har därför föreslagit det i vår följdmotion.

I betänkandet föreslås också att en upphandlande myndighet, med ett fåtal undantag, ska få utesluta en sökande från ett valfrihetssystem på samma uteslutningsgrunder som vid de flesta offentliga upphandlingar. Det finns dock fler uteslutningsgrunder i lagen om offentlig upphandling än i lagen om valfrihetssystem. Vänsterpartiet anser att alla uteslutningsgrunder i lagen om offentlig upphandling ska införas i lagen om valfrihetssystem.

Fru talman! Lagen om valfrihetssystem låter bra i teorin, men det som skulle ha blivit en valfrihetsreform för medborgarna har i stället blivit valfrihet för olika bolag. I min hemkommun Uppsala infördes LOV inom bland annat särskilda boenden under Ebba Buschs tid som äldrekommunalråd. I stället för att planera nya kommunala boenden förlitade man sig på att de privata skulle bygga och planera. Eftersom inga nya boenden hade planerats av kommunen kunde systemet inte avskaffas direkt vid ett majoritetsskifte, även om viljan fanns. Däremot sänktes den vansinnigt höga peng som boendena inom LOV fick jämfört med till exempel den upphandlade verksamheten.

LOV innebär att omsorgsaktörer själva bestämmer när, var och i hur stor utsträckning de vill bygga till exempel äldreboenden. I Uppsala kommuns fall ledde det till ett överskott av platser på särskilda boenden, vilket kostade kommuninvånarna någonstans mellan 30 och 50 miljoner kronor per år, samtidigt som den geografiska spridningen var bristande.

Nu är LOV avskaffad för Uppsalas särskilda boenden och hemtjänst. Valfriheten för kommuninvånaren har inte försämrats. Möjligheten att välja boende finns kvar och har förbättrats eftersom kommunen nu kan planera för en bättre geografisk spridning. Genom att byta ut valfrihetssystem mot offentlig upphandling har man alltså inte bara sparat pengar åt kommunen utan också ökat valfriheten genom att även äldre utanför tätorten kan välja ett särskilt boende nära anhöriga.

Den fria etableringsrätten i primärvården har lett till försämrad kostnadskontroll, över- och underetableringar och mer eller mindre fri lejd för kriminella aktörer att dränera regionernas kassor. Vårdföretag etablerar sig oftast i områden med höginkomsttagare och lämnar dem som arbetslivet har slitit ut åt den offentliga regin.

Marknadslösningar inom sjukvården kostar mer än de smakar. LOV handlar mer om företagens valfrihet än om medborgarnas. Våra skattemedel borde gå till verksamhet och inte till företagens vinster.

I utredningen Fler möjligheter till ökat välstånd, som kom förra året, föreslogs att valfrihetssystemet revideras för att möjliggöra starkare grindvaktsfunktioner mot kriminella och oseriösa aktörer. Utredningen menade också att LOV bör upphävas i sin helhet om det inte bedöms vara möjligt att uppnå detta med en revidering av lagstiftningen.

Fru talman! I det här betänkandet debatteras ju inte förslag med anledning av utredningen Fler möjligheter till ökat välstånd, utan det är i stället Leverantörskontrollutredningens lagförslag som debatteras. Därför har vi i vår motion hållit oss till det som ligger inom ramen för den utredningen. I andra sammanhang kommer vi dock att återkomma till valfrihetssystemet och varför det bör avskaffas i nuvarande form samt till varför Sverige behöver en välfärd utan vinstintresse.

Jag yrkar bifall till reservation 3 men instämmer naturligtvis också i reservation 1, som redan har nämnts.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)