Fru talman! I dag ska vi debattera en viktig fråga för väldigt många människor, framför allt de människor i vårt land som lever i digitalt utanförskap. Det kan de göra på grund av ålder, sjukdom, funktionsnedsättning eller andra omständigheter. Man uppskattar att cirka 1 miljon människor i Sverige lider av digitalt utanförskap.

Att sakna internet eller digital kompetens leder till sämre tillgång till samhällsservice, till digitala vårdtjänster eller till att göra bankärenden. Det innebär att man kan ha svårt för att betala räkningar, handla mat eller använda bank-id.

Visst är det smidigt att betala räkningar digitalt och lunchen med kort och att dela upp kvällnotan på restaurangen via Swish. Men, fru talman, det finns flera anledningar till att vi ska ha kvar kontanterna i Sverige som betalningsmedel.

Många människor har svårt för att använda sig av digitala betalningsmedel. Och det finns beredskapsskäl till att vi ska ha kontanter – det tycker jag är en viktig fråga som hela tiden växer sig starkare. Det måste finnas många olika sätt att kunna betala. Fungerar inte det ena ska man kunna använda det andra.

Regeringen tillsatte en utredning, Kontantutredningen, vars förslag ligger till grund för den nu föreliggande propositionen. Men alla förslag kom inte med. I propositionen föreslås att livsmedelsbutiker och apotek alltid ska kunna ta emot kontanter. Det är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Viktiga remissmyndigheter som försvaret, Myndigheten för civilt försvar och Riksbanken anser att det är viktigt att upprätthålla kontantinfrastrukturen. Riksbanken anser att vi måste ha minst 1 000 kronor i kontanter.

Fru talman! Många gånger när oppositionen kommer med förslag om utskottsinitiativ och om att vi ska göra tillkännagivanden känner jag att det är att slå in öppna dörrar. Men här tycker jag faktiskt att det är rimligt att man gör ett tillkännagivande eftersom utredningen kom med mer än det som regeringen föreslår. Då får man nog räkna med att riksdagen kanske intar en annan ståndpunkt.

Det var bra att finansutskottet enades om ett förslag om ett tillkännagivande som innebär att regeringen måste gå vidare med frågan om hur vi ska kunna upprätthålla kontantkedjan bland annat genom att även offentliga tjänster ska kunna betalas med kontanter. Detta är fullt rimligt, och Liberalerna ställer sig givetvis bakom förslaget om tillkännagivandet till regeringen.

Liberalerna bedömer att vi inom ett till två år bör göra en översyn av lagen. Är den tillräcklig? Bör även andra tjänster kunna betalas med kontanter?

En annan brist i förslaget är att tillsynen är ringa och att det i praktiken saknas effektiva möjligheter till sanktioner mot den som bryter mot lagstiftningen. Detta är inte tillfredsställande om man vill att lagstiftningen också ska tillämpas. Men som jag tidigare har konstaterat: Det kommer att behöva ske förändringar, och lagen måste utvärderas om inte alltför lång tid.

Jag tyckte att det var en väldigt intressant historisk exposé som Helena Vilhelmsson gjorde. Det är roligt när man lär sig nya saker i den här kammaren. Nu har vi utrett det här under 20 år. Det har varit fem olika utredningar och några olika regeringar. Då tycker jag, precis som Helena, att det är väldigt bra att vi i dag faktiskt tar det första steget mot en lagstiftning.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.