Fru talman! Vi behandlar i dag finansutskottets betänkande 39 om åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt.

I den förra debatten sa en ledamot att det var hans sista debatt. Det här är min första debatt i finansutskottet. Vi i kammaren har lite olika ingångar.

Det här är ett viktigt betänkande, inte bara för betalningsmarknaden utan för människors frihet, trygghet och delaktighet i samhället. För Kristdemokraterna är människovärdet utgångspunkten för politiken. Samhället ska fungera för alla människor oavsett ålder, funktionsförmåga, ekonomi eller digital vana. Därför är möjligheten att använda kontanter inte en nostalgisk fråga, utan det är faktiskt en fråga om inkludering, jämlikhet och värdighet.

Vi ser i dag hur det kontantlösa samhället riskerar att skapa nya former av utanförskap. Äldre människor, personer med vissa funktionsnedsättningar och människor som saknar digital kompetens eller helt enkelt inte har tillgång till digitala betaltjänster riskerar att stängas ute från vardagliga situationer. Det kan handla om att inte kunna handla mat, köpa medicin eller betala för kollektivtrafik.

Fru talman! Det är inte rimligt att människor i praktiken diskrimineras för att de inte kan eller inte vill använda digitala betalningslösningar. Ett samhälle som bara fungerar för den som har den senaste tekniken eller har full digital förmåga är inte ett samhälle byggt på gemenskap och ansvar.

Kontanter är också en frihetsfråga. De ger människor möjlighet att själva välja hur de vill hantera sin ekonomi. För många innebär kontanter dessutom en bättre kontroll över den egna vardagsekonomin. Det gäller inte minst familjer och personer med små marginaler.

Vi måste dock vara tydliga med att kontanthanteringen också innebär utmaningar. De butiker och företag som tar emot kontanter ska kunna göra det på ett säkert sätt. Ingen handlare eller anställd ska behöva känna oro för rån eller hot. Därför behöver arbetet med säkra lösningar för kontanthanteringen fortsatt utvecklas. Det handlar om både tekniska lösningar och tillgång till service, och det måste såklart finnas ett nära samarbete mellan banker, handel och myndigheter.

Kristdemokraterna menar att ett samhälle måste ta ansvar för att infrastrukturen kring kontanter ska fungera i hela landet.

Fru talman! Det finns också ett mycket viktigt beredskapsperspektiv i denna fråga. Vi lever i Sverige i en tid då vi måste stärka vår motståndskraft mot kriser, cyberattacker och störningar i infrastrukturen. Om digitala system slås ut måste människor fortfarande kunna köpa mat, medicin och andra nödvändigheter.

Därför är det ur beredskapshänsyn avgörande att vi har ett samhälle där användningen av kontanter fortfarande är accepterad och fungerar i praktiken. Kontanter är en del av vår civila beredskap. Ett robust betalningssystem måste innehålla flera fungerande alternativ.

Fru talman! För Kristdemokraterna handlar detta ytterst om vilket samhälle vi vill ha – ett samhälle där människor inte lämnas efter och där trygghet, ansvar och gemenskap går före exkluderande system och ensidiga lösningar.

Teknikutveckling är i grunden positivt. Men det får aldrig bli ett självändamål. När samhället förändras måste vi alltid fråga oss: Fungerar detta för människor i vardagen? Fungerar det för den äldre kvinnan som vill betala med sedlar i matbutiken, för personen med kognitiva svårigheter, för den lilla handlaren på landsbygden och för familjen som vill ha kontroll över sin ekonomi?

Kristdemokraternas svar är tydligt: Sverige ska vara ett land där ingen stängs ute från samhällsgemenskapen och där kontanterna fortsatt har en självklar plats.