Fru talman! Nära hälften av eleverna i årskurs 9 uppger, apropå en fråga från Brottsförebyggande rådet, att de utsatts för brott under det senaste året. Det handlar om misshandel, stöld, hot, rån och sexualbrott.

Bland eleverna är det vanligt att oron för att utsättas för brott även påverkar livet i övrigt. Den kan påverka vilken färdväg man väljer, om man vågar gå ut på kvällen – kanske i sitt eget bostadsområde – och vilka personer man väljer att träffa. Den kan till och med göra att man håller sig borta från skolan en hel dag på grund av att man är orolig för att utsättas för brott. Fler än sex av tio tjejer har förändrat sitt beteende på grund av att de varit oroliga för att utsättas för brott.

Det här gäller även lärarna. Nära hälften av lärarna uppger för Skolinspektionen att en stor andel av lektionstiden går åt till att upprätthålla ordningen i klassrummet. Hälften av eleverna säger att de inte i tillräcklig utsträckning kan koncentrera sig på lektionerna. Enligt en enkät från Sveriges Lärare har var tredje lärare blivit utsatt för hot och våld.

Bakom varje siffra finns barn, föräldrar och lärare som lever med oro och en klump i magen på grund av den otrygghet och det stök som vi ser i delar av den svenska skolan. Lärare behöver fundera på om de vågar ingripa mot en våldsam elev; de är oroliga för att bli anmälda. De får ägna tid åt konflikthantering och dokumentation i stället för att ha möjlighet att planera sin undervisning.

Sverige sticker ut internationellt, och inte heller här är det i något smickrande avseende. Enligt OECD har Sverige sämst klassrumsdisciplin i hela Europa.

Nu gör vi dock något åt det här. För nästan på dagen fyra år sedan stod jag i den här talarstolen och debatterade den tidigare vänsterregeringens bristfälliga åtgärder för ökad trygghet och studiero i den svenska skolan. Jag konstaterade då att tiden för avstängning och omplacering var för kort, att vi behövde skapa fler möjligheter för akutskolor och, inte minst, att rektorns ansvar för arbetet med trygghet och studiero behövde förtydligas. Allt detta genomför vi nu. Det spelar roll vem som styr.

Rektorn får nu ett uttryckligt ansvar för att aktivt arbeta med trygghet och studiero. Vi ser till att alla skolor blir mobilfria under hela skoldagen. Även om många skolor redan i dag är mobilfria, vilket har konstaterats i denna debatt, och har olika typer av mobilförbud, som upprätthålls i varierande utsträckning, uppger nära 30 procent av eleverna för OECD att de blir distraherade av andra elever som använder digitala verktyg, till exempel mobiltelefoner, på de flesta lektioner eller varje lektion. Detta pågår i dag, och det är ett reellt problem som vi nu gör upp med.

Den proposition vi debatterar i dag handlar också om att vi tydliggör vad skolan kan förvänta sig av eleverna, av vårdnadshavarna och av föräldrarna där hemma. Vi vill stärka föräldraansvaret. Vi vill också förtydliga vad som händer om man bryter mot skolans regler. Regler måste hänga ihop med konsekvenser.

Vi ser till att stökiga elever enklare kan utvisas ur klassrummet och att de kan omplaceras under en längre tidsperiod. Det handlar i grunden om att ett fåtal stökiga elever inte ska kunna hålla resten av klassen som gisslan. Det handlar om rättvisa för alla elever som sköter sig i skolan. Deras rätt till en god utbildning och undervisning ska inte få tas ifrån dem av ett fåtal elever som stör undervisningen. Det rättvisa är att de som sköter sig har rätt till studiero. De stökiga eleverna måste få flyttas ut ur klassrummet. Detta borde vara självklart, men så är det inte i dag.

Det är inte rimligt att mördare och våldtäktsmän kan gå i skolan i väntan på att avtjäna sitt straff, vilket faktiskt har förekommit. Därför säkerställer vi nu att dessa elever kan nekas tillträde till skolan. Den ordning som har gällt hittills, med en skolplikt som väger mycket tungt, har inneburit att rektorer inte har haft möjlighet att avvisa elever från skolan trots andra elevers vetskap om att de ingår i gäng och utför de mest bestialiska brott på sin fritid.

Detta förändrar vi nu genom att införa en sådan möjlighet i lagstiftningen. Självklart ska även de fortfarande få sin skolgång; vi vet att avklarad skolgång är en viktig skyddsfaktor mot framtida kriminalitet. Övriga elever och personalen i skolan måste dock kunna känna sig trygga. De ska inte behöva vara rädda för att det sitter en mördare i bänken bredvid. Det är av omtanke om alla övriga elever vi nu möjliggör detta.

Oavsett var i landet du bor har du rätt till trygghet och studiero. Det är därför vi nu gör det möjligt för mindre kommuner att samarbeta och starta gemensamma akutskolor. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna motsätter sig dock detta. De vill tydligen att trygghet och studiero bara ska finnas i storstäderna – inte i mindre kommuner. Detta utgör en tydlig skillnad mellan partierna.

Alla de åtgärder vi nu genomför skickar en tydlig signal till alla Sveriges hårt arbetande elever och lärare: Vi står på er sida. Er utbildning ska inte få förstöras av ett fåtal stökiga elever. Ni ska inte längre tvingas vara kuddflickor i ett stökigt klassrum åt dem som missköter sig. Ni lärare ska inte längre dra er för att anmäla eller ingripa när ni utsätts för hot och våld i skolan.

Vi gör nu upp med detta, och med dagens proposition inför vi flera efterlängtade reformer och verktyg. De kommer nu att stå till buds för lärare och rektorer så att ni ska kunna göra ert viktiga arbete för att upprätthålla trygghet och studiero i svenska klassrum.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)