Fru talman! I och med att det är ledamoten Grubbs sista debatt här i kammaren får vi väl kosta på oss ett replikskifte i alla fall.

I ledamoten Grubbs anförande finns det delar som jag självklart instämmer i. Att vi nu gör om ordningsregler till skolregler och att de ska gälla för hela skolenheten har jag inga problem med. I de flesta skolor som jag har besökt eller arbetat i har det inte varit några problem med att ordningsreglerna inte skulle gälla för alla i skolan.

Jag blev ändå lite nyfiken när ledamoten pratade om det nya dokument som man vill instifta i och med det här betänkandet, nämligen förväntansdokumentet. Som ledamoten Grubb och Sverigedemokraterna beskriver förväntansdokumentet ska det ske en hel del arbete med att förankra dokumentet hos både elever och föräldrar. När man tar fram ett sådant här dokument bör det därmed bli en hel del arbete för rektorer, administrativ personal och lärare på skolorna för att det ska bli verklighet. Sedan bör man följa upp det, jobba med det aktivt och så vidare.

Regeringen pratar ofta om att lärarnas dokumentationsarbete ska minska och inte öka. Vi socialdemokrater ser en överhängande risk för att det blir mer dokumentationsarbete för lärarkåren om man inför ett nytt dokument som inte skiljer sig så mycket från de skolregler som ska vara en del av förväntansdokumentet. Varför behöver vi två olika typer av dokument när förväntansdokumentet ändå ska innefatta det som nu kommer att kallas skolregler? Varför behöver vi ett ytterligare dokument som riskerar att öka dokumentationsbördan?