Fru talman! Det är klart att det säger någonting om hur man ser på de yrkesaktiva i skolan när man säger att rektor inte klarar av mandatet att fatta beslut om mobiler på sin skola. Vi lyfter upp det till lag i stället. Vi får väl helt enkelt vänta och se hur lyckat det blir.

Min fråga var ju vad poängen var med att stryka elevinflytandet. Ingen ifrågasätter att man ska ha regler på en skola, vilket ledamoten pratade väldigt länge om. Men poängen med att ha ett aktivt elevinflytande – till exempel när man utformar reglerna för den vardag som lärare och elever befinner sig i – är att det funkar bättre och att man får en bättre skolmiljö.

Nu väljer regeringen att göra någonting som forskningen visar funkar sämre. Det rimmar väldigt konstigt med viljan att det ska vara ordning och reda. Vill man ha ordning och reda väljer man det som det finns vetenskapligt stöd för. Jag förstår verkligen inte svaret på den här frågan.

Detsamma gäller också de åtgärder som man ska kunna vidta som lärare. Det kan handla om gäller utvisning ur klassrummet eller om kvarsittning. Det är ändå ganska tydliga åtgärder, en del av myndighetsutövandet, men ändå tycker inte regeringen att man på något sätt behöver ha någon dokumentation över det längre. Det har ju påpekats, bland annat av Sveriges elevkårer, att detta behöver finnas. Man behöver också kunna se hur lärare använder verktygen.

När jag argumenterar mot detta menar jag inte att det ska handla om något slags välvillighet eller att man ska vara lite slapp, utan det handlar om att man ska göra saker som verkligen fungerar.

Jag frågar igen: Varför vill man inte jobba med elevinflytande, som verkligen fungerar, utan väljer i stället toppstyrning?