Herr talman! Ja, vad går först? Vi ska inte utesluta att värna vare sig den biologiska mångfalden eller äganderätten. Det går att göra båda delarna. Problemet är att konsekvensen av det regelverk vi har många gånger sätter äganderätten ur spel. Då behöver vi återupprätta den och stärka markägarnas ställning för att hitta balans igen.

Sedan tror jag att det finns en skillnad i grundsyn mellan våra partier. Nu blir detta något av en skogsdebatt – skogen eller vargen återkommer ju alltid när vi debatterar. Men min fulla övertygelse är att den som äger någon också förvaltar det klokt i de allra flesta fall. Där kan friheten att bruka skogen öka utan statliga inskränkningar.

Men låt mig knyta ihop detta och återgå till ämnet. Självklart är det jätteviktigt med fler vandringsvägar, återvätning, minskad övergödning, att man gynnar fisken i Östersjön och mycket annat för att komma till rätta med alla de miljöproblem vi har. Men det får inte på vägen bli så att människors livsmiljöer slås ut. Som Moderaternas företrädare talade om här måste vi också skydda människornas livsmiljöer.

Nu är ju inte detta en debatt om dammutrivningar specifikt, men den frågan engagerar verkligen, särskilt om man som jag bor mitt i landet och har många dammar från bergsbrukets tid i närområdet. Det finns en stor oro hos människor för vad som ska komma. Man kan inte gå fram och säga att allt ska rivas. Vi behöver som sagt bättre balans.

(Applåder)