Herr talman! Vattenkraftverk och dammar är bland de viktigaste orsakerna till att två tredjedelar av vattendragen i Sverige inte har god ekologisk status. Eftersom vattenkraften har byggts ut under en period på 100 år är det lätt att i dag glömma bort vilken enorm miljöpåverkan den har haft och fortfarande har.
På 50 år har bestånden av vandrande sötvattensfisk i Europa minskat med 93 procent. I Sverige fanns tidigare minst 37 älvar med bestånd av vild lax. I dag är de bara 16, och det går inte särskilt bra för laxen. Det finns i dag bara några få större vattendrag som är opåverkade av vattenkraft och dammar.
Strömmande vatten som älvar och bäckar är bland de viktigaste livsmiljöer vi har, och en lång rad arter är beroende av dem. Det gäller inte bara fiskar som lax och ål utan också musslor och fåglar. Att miljöanpassa vattenkraften är bra för de arter som lever i strömmande vatten men också viktigt för friluftslivet och möjligheten för människor att uppleva naturen.
Fritidsfiske är viktigt för turismen, men inte minst också för lokalbefolkningen. Miljöanpassning av vattenkraften har beräknats kunna generera miljardbelopp till samhället tack vare sportfiske och naturturism.
Det var därför ett mycket stort framsteg att det 2020 beslutades att svensk vattenkraft ska få moderna miljövillkor enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraft som Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät tog fram. Beslutet var ett resultat av dialog mellan staten, vattenkraftsbranschen, miljörörelsen och övriga engagerade i vattenfrågor.
Som ett resultat av överenskommelsen lämnades de första ansökningarna om omprövningar in 2022. Sverige hade därmed tagit viktiga steg för att vattenkraften skulle få moderna miljövillkor utan att det skulle ge någon större påverkan på tillgången till el från vattenkraft.
När den nuvarande regeringen tillträdde valde den att omedelbart underminera denna historiska överenskommelse, som gav Sverige förutsättningar att värna fossilfri energiförsörjning samtidigt som vi skulle ta oss närmare miljömålen och leva upp till EU:s ramdirektiv för vatten.
Först pausade regeringen omprövningsprocessen i olika omgångar till juli 2025, detta alltså innan prövningsprocessen ens hade hunnit komma igång ordentligt. Det här ledde till skarp kritik från EU-kommissionen. Innan processen återupptogs gjorde regeringen också förordningsändringar efter vattenkraftsbranschens önskemål, vilket urholkade miljöhänsynen i regelverket. Miljökraven sänktes, och branschens intressen kommer nu att väga tyngre än naturmiljön och livet i vattendragen.
Med den här propositionen tas nu ytterligare steg för att göra undantag från art- och habitatdirektivets krav och minimera kraven på skydd för Natura 2000-områden.
Vänsterpartiet menar att det vilar ett tungt ansvar på regeringen när den undergräver den breda överenskommelse som den nationella planen är. Det bekräftar bilden av en regering med ytterst låga, för att inte säga obefintliga, ambitioner på miljöområdet.
Precis som i så många andra fall de senaste åren utnyttjar högerpartierna alla möjliga kryphål till max för att slippa göra viktiga miljöinsatser som också vore till gagn för svenska folket. Med propositionen försvagas skyddet av hotade arter och levande vattendrag till förmån för vattenkraftsbranschens önskemål.
Vänsterpartiet värnar vattenkraftens betydelse för energiförsörjningen, men den behöver inte gynnas ytterligare genom förändringar som bara marginellt kommer att bidra till Sveriges energiförsörjning men som däremot kommer att påverka miljön mycket negativt. Potentialen till energieffektivisering är långt mycket större än vad vi har att vinna i energiproduktion på att urholka miljökraven på vattenkraften.
Vänsterpartiet delar inte heller regeringens bedömning att förslagen är förenliga med EU-rätten. Som Naturvårdsverket och flera andra remissinstanser påpekar krävs det att varje enskilt fall prövas och att det finns tillräckligt med underlag för sådan prövning.
I praktiken väljer regeringen återigen att enbart gynna ett särintresse. Men verkligheten är att naturen är grunden för vår välfärd i dag och i framtiden. En politik som värnar fungerande ekosystem och minskar klimatutsläppen skulle bygga Sverige starkare, hållbarare och tryggare.
Vi menar därför att propositionen bör avslås, och jag yrkar bifall till reservation 1.