Fru talman! I dag debatterar civilutskottet betänkande 2025/26:CU41 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning.

Vad betyder det på svenska? Man kan säga som en tjänsteman i Regeringskansliet gjorde – av integritetsskäl kan jag tyvärr inte avslöja vare sig namn eller departement. Men vad sa då vederbörande? Jo: Vi ska inte göra idiotnedläggningar av fungerande vattenkraftverk.

Så, då var det klart!

Fru talman! Jag tror att jag måste utveckla detta.

Det finns cirka 1 700 små vattenkraftverk i Sverige som är en viktig del av Sveriges beredskap. Om Sverige ska vara motståndskraftigt i krig måste dessa fungera och leverera ström ifall de stora kraftverken blir utslagna.

Nu hotar dock en massiv nedläggning av Sveriges små vattenkraftverk, särskilt av dem som är mindre än 200 kilowatt. Problemet är EU:s alla direktiv, som medfört att vattenkraftsägarna fastnat i ett byråkratiskt träsk med orimliga kostnader. Starka signaler från branschorganisationer visar på ett utbrett missnöje med myndigheters agerande och deras tolkningar av sina direktiv.

Fru talman! Som riksdagsledamot blir man överöst av mejl från lobbyister från intresseorganisationer. Jag har försökt strukturera upp dessa i gruppmappar såsom Myndigheter, Näringsliv, Forskning, Infrastruktur och så vidare. Dessa mappar har undergrupper där alla mejl från just den lobbyisten läggs. Alla lobbyistmejl sparas.

Så hur ska jag som riksdagsman prioritera i denna djungel? Ja, man börjar givetvis med de områden som berör det egna utskottet – en bra start.

Fru talman! Vart vill jag egentligen komma med detta prat om lobbyister? Jo, det finns en förening som heter Västsvensk Vattenkraftförening, som har uppvaktat oss sverigedemokrater i civilutskottet. Själv är jag göteborgare, så det var i alla fall rätt sida av Sverige. Hur som helst blev det ett studiebesök efter mycket om och men. En liten vattenkraftstation i den halländska orten Älvsered besöktes, ett idylliskt litet vattenkraftverk som producerat lokal el i över hundra år.

Vad är då problemet? Jo, vi fick en bra lektion av vattenkraftföreningen om hur byråkratiskt och tokigt allt har blivit. Kort sagt: EU:s vattendirektiv har övertolkats av svenska myndigheter så att många små vattenkraftverk riskerar att läggas ned. Kostnaderna för miljöanpassningar blir helt enkelt så stora att hundratals små vattenkraftverk hotas av nedläggning.

Fru talman! Vad är problemet egentligen? Behövs alla dessa små vattenkraftverk som bara står för en bråkdel av Sveriges elförsörjning?

Som världen ser ut i dag är svaret tveklöst: Ja, de behövs. Kriget i Ukraina har lärt oss att kraftverk är populära mål. Vattenkraftverk, gasturbiner och kraftvärmeverk blir bombade sönder och samman. Hormuzsundet är stängt, och vi står vid randen till en global energikris.

Är det då vettigt att lägga ned dessa små svenska vattenkraftverk som är oberoende av importerad fossil energi? Nej, nej, nej! Dessa vattenkraftverk behövs som reservkraft om det värsta skulle hända och det varken kommer olja eller gas till raffinaderierna på Hisingen. När EU:s vattendirektiv författades var det inte krig i Europa. Vi har ett nytt läge, och vi måste anpassa oss till det.

Fru talman! Jag ska nu gå över till ekologi och svenska ekosystem.

När jag var liten på 70-talet pratades det mycket om kvicksilver och ddt. Djur som befann sig överst i näringskedjan, till exempel havsörn, fick i sig så mycket gift att de höll på att dö ut. Fisken i vissa åar gick inte att äta. Detta är nu löst, men hur mår inlandsfisken egentligen? Vad säger statistiken?

Jag tar två citat från Havs- och vattenmyndigheten:

”Knappt två tredjedelar av de undersökta sjöarna har en fiskfauna som stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar. Utförda provfisken under 28 år visar inte på några generella förändringar av sjöarnas fiskfauna.”

Låter det som katastrof? Knappast.

Ett annat citat från samma myndighet:

”Under 2016–2021 provfiskades 45 trendsjöar … 26 av sjöarna … hade god eller hög ekologisk status, vilket innebär att dessa sjöars fiskfauna stämmer bra överens med sjöarnas naturliga förutsättningar.”

Visst finns det förbättringspotential, men så kasst är det inte.

Fru talman! Regeringen och Tidöpartierna lägger nu fram detta betänkande för att anpassa sig till verkligheten, så att viktig infrastruktur inte hotas av övernitiska myndighetstolkningar. När krigen är slut kan vi hämta andan, och då kan vi återigen tillämpa EU:s direktiv lite hårdare.

Fru talman! Med detta sagt vill jag påstå att inte alla direktiv från EU är bra. En del är till och med olämpliga och direkt skadliga. Exempelvis är habitatförutsättningarna för Tabernasöknen i Spanien inte jämförbara med fjällsjöarna i Lappland. För oss i Sverige är det lika självklart som att vi vet att flora och fauna skiljer sig åt i vårt avlånga land beroende på vilken latitud vi studerar. Men för EU:s byråkrater kan detta vara lite svårare att förstå. Då blir det som det blir, det vill säga att vi får stå här i Sveriges riksdag och debattera undantag från habitatdirektivet vid omprövning av vattenkraften.

Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.