Herr talman! Propositionen Förenklade regler vid ändring av en byggnad innehåller flera viktiga förändringar. Begreppet ”ombyggnad” ersätts med ”större byggnadsändring”. Det kan låta som en språklig justering, men det är i själva verket ett viktigt förtydligande.

Dagens regler skapar osäkerhet kring när en åtgärd ska ses som ombyggnad och därmed när omfattande följdkrav kan utlösas. Nu gör regeringen reglerna tydligare. En större byggnadsändring ska avse en åtgärd som är tillräckligt omfattande, både sett till åtgärdens betydelse för byggnaden och till investeringens storlek.

Detta är viktigt, herr talman, för osäkerhet är också en kostnad som ofta kan avgöra om ett projekt blir av eller inte. När reglerna är oklara måste byggherren räkna med marginaler, förseningar, omprojektering och risken för olika bedömningar. Till slut kan ett projekt som borde ha blivit bostäder bli ännu en utredning som fastnar i en skrivbordslåda.

Herr talman! En annan central del av propositionen är att möjligheten att ställa så kallade följdkrav begränsas. Det är i grunden sunt. Om någon bygger om en avgränsad del av en byggnad ska det inte automatiskt innebära att kostsamma krav ska kunna ställas på delar av byggnaden som inte berörs av åtgärden. Kraven ska vara relevanta, proportionerliga och hänga ihop med det som faktiskt görs.

I dag kan risken för följdkrav göra att fastighetsägare väljer att inte genomföra förbättringar alls. Man avstår från att renovera, bygga om och skapa nya bostäder, just eftersom ett projekt kan utlösa krav långt utöver den planerade åtgärden.

Det är en dålig ordning. En regel som är tänkt att höja kvaliteten kan i praktiken leda till att ingenting görs. Då får vi varken bättre tillgänglighet, bättre bostäder eller bättre byggnader.

Herr talman! Som vi har hört finns det en del invändningar mot förslaget, inte minst när det gäller tillgänglighet. Det ska vi ta på allvar. Tillgänglighet är viktigt. Människor med funktionsnedsättning ska kunna leva fria liv, delta i samhället och ha tillgång till bostäder, lokaler och offentliga miljöer. Det är en kärnfråga i en demokrati.

Men just därför gäller det också att tala om avvägningarna. Den här propositionen avskaffar inte kraven på tillgänglighet, och den säger inte heller att tillgänglighet är oviktigt. Den säger att kraven vid ändring av befintliga byggnader måste kunna anpassas till rådande förutsättningar för det som redan finns.

Det är nämligen skillnad mellan att bygga nytt på en tomt och att ändra en befintlig byggnad med givna tekniska, ekonomiska och kulturhistoriska förutsättningar. En vind, en suterrängvåning, ett äldre hus, en befintlig stomme eller en byggnad med begränsade utrymmen kan inte alltid behandlas som om det handlade om ett nybygge.

Herr talman! Den här reformen ligger också i linje med den större omläggning som sker i Boverkets nya byggregler. De nya reglerna bygger på funktionskrav och mindre detaljreglering och ger större utrymme för teknisk utveckling, nya lösningar samt nya material och metoder. Detta minskar risken för att byggandet låses fast vid etablerade arbetssätt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Trevlig helg!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 maj.)