Herr talman! Sverige behöver fler vägar in på bostadsmarknaden. För många unga, barnfamiljer och människor mitt i livet är drömmen om ett eget ägt hem just enbart en dröm. Man har arbete, betalar sin hyra varje månad och sköter sin ekonomi. Nu vill man rota sig, bygga upp ett kapital och få den frihet som följer med att äga sitt eget boende men möter höga trösklar och en ägd bostadsmarknad där den som redan är inne har möjligheter medan den som står utanför får höra att det bara är att vänta. Det är därför regeringens proposition om en lag om hyrköp av bostad är viktig; den öppnar en ny dörr.

Herr talman! Ett hyrköpsavtal innebär i grunden något ganska enkelt. En hyrsäljare lovar att inom en viss tid sälja en bostad, och hyrköparen får bo i bostaden under tiden. Hyrköparen får alltså en möjlighet att bo, spara, planera och senare köpa.

Det handlar inte om att staten ska tvinga någon att ingå avtal. Det handlar om att skapa ett tydligt, tryggt och modernt regelverk för en avtalsform som redan finns i dag i olika varianter men som hittills har saknat ett sammanhållet juridiskt ramverk.

I dag förekommer som sagt redan olika hyrköpsmodeller på marknaden, men utan ett enhetligt regelsystem riskerar det att bli svårt för den enskilde att veta vad som faktiskt gäller. Vad är löftet värt? Vilka villkor gäller? Vilka rättigheter har man som konsument? Vad händer om livet förändras? Med regeringens förslag blir svaren tydligare.

Ett hyrköpsavtal ska uppfylla vissa krav. Det ska vara klart vad parterna har kommit överens om. Det ska finnas regler för uppsägning. Det ska finnas skydd för hyrköparen. Och det ska bli möjligt att göra en bindande utfästelse om framtida försäljning även av fast egendom och tomträtt.

Det är också en reform för rörlighet. Trösklarna in på den ägda bostadsmarknaden har höjts. Det hindrar många människors önskan att äga sitt boende, det hämmar människors möjlighet att efterfråga bostäder som bättre passar deras behov över tid och det hämmar rörligheten på bostadsmarknaden. Människor fastnar helt enkelt. De fastnar i för små bostäder, fel bostäder eller ingen bostad alls.

Hyrköp är inte hela svaret, men det är en del av svaret. Det är en instegsmodell, en bro och en möjlighet för hushåll som ännu inte har hela kontantinsatsen men som har ekonomi nog att klara de löpande kostnaderna.

Herr talman! Bostaden är för de flesta människor det största ekonomiska beslutet. Då ska det inte råda oklarhet. Då ska människor inte lockas in i dåliga avtal. Då ska man inte som konsument lämnas ensam. Genom en ny lagreglering av modellen ges bättre möjlighet att bedöma avtalsvillkor och konsekvenser. Det stärker skyddet och bidrar till konkurrensneutralitet mellan aktörer.

Vi genomför också förändringar som gör systemet med ägarlägenheter mer attraktivt och bättre fungerande. Det handlar bland annat om att stärka möjligheterna att hantera störningar och skapa trygghet i boendeformen.

Herr talman! För Liberalerna handlar detta ytterst om livschanser. Det handlar om att människor ska kunna gå från första jobbet till första hemmet utan att behöva ärva kapital. Det handlar om att den som anstränger sig, arbetar och sparar också ska kunna se en väg framåt, för det finns få saker som skapar så mycket framtidstro som att få sätta nyckeln i dörren till ett hem man vet kan bli ens eget.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 maj.)